Litteraturvetenskap

Idén om en svensk kulturkanon växte fram ur en politisk och kulturell debatt om gemensamma referenser i samhället. Inspirerad av Danmark har frågan diskuterats i Sverige i flera år, ofta kopplad till skola, integration och nationell identitet. I slutet av 2023 beslutade regeringen att en kulturkanon för Sverige skulle tas fram under ledning av historieprofessor Lars Trägårdh. Kulturkanon lanserades i september 2025 och kommer nu i bokform. Utöver listan över samtliga 100 verk presenteras resultatet av projektet »Folkets kanon«.<br/><br/>Lars Trägårdh har även skrivit ett nytt förord till denna utgåva.

"Richard Swartz levererar en underbar litterär pärla (...) Ostron i Prag är en så grundligt välskriven och vacker berättelse att den känns fulländad." DN, Gabriella Håkansson <br/><br/>"70-talets Prag måleriskt skildrat på makalös prosa (...) När en av Sveriges främsta stilister minns sin ungdom i Prag är det både vackert och melankoliskt." SvD, Gunilla Kindstrand <br/><br/>"I Ostron i Prag beskriver Swartz, mångårig östeuropakorrespondent och författare, dåtidens östeuropeiska samhälle samtidigt som han, inlevelsefullt, målande och enastående träffsäkert beskriver studentens vardagsliv och möten med olika privatpersoner och institutioner. Detta innefattar hur man klarade av sin mänskliga värdighet och samtidigt i vardagslivet fixade jobb, mat och annat praktiskt i planekonomins nyckfulla system. [...] Boken riktar sig till alla, som vill få en genuin bild av tillvaron i Kalla krigets Östeuropa." Bibliotekstjänst <br/><br/>"Richard Swartz skriver vackert och hela tiden underhållande. Det är en skarp tidsskildring som balanserar mellan eftertanke och djupt allvar till under stundom briljant kåserande. Allt är oerhört välformulerat. En fröjd och en ren njutning att läsa." Socialpolitik, Heléne Nellvik <br/><br/>"Det långa avsnitt i boken som behandlar den pragska ölkulturen håller en högkaratig litterär nivå, och visar att också det mest triviala ämnet i en skicklig journalists händer kan få ett bestående värde när det lyfts till en karakteristik som fångar ett samhällstillstånd." Barometern, Christian Swalander <br/><br/>"Det är en njutning att få ta del av något så på samma gång lärt och litterärt som lättsamt roande och oroande." Alingsås Tidning, Kerstin Westin <br/><br/>Två år efter att Pragvåren kommit och gått söker sig en ung man till Tjeckoslovakien, av både för honom och hans omgivning något oklara skäl. För att med egna ögon se den normalisering , det vill säga anpassning till den sovjetiska ordningen, som följt på Sovjetunionens invasion? Eller helt enkelt för att Prag erbjuder ett gömställe, en existentiell paus, är en plats som ingen känner eller egentligen brydde sig om? I Richard Swartz Prag på sjuttiotalet är det ont om det mesta utom öl. Där kan man lämna in en rock på kemtvätt och få tillbaka den utan foder och utan att någon kan förklara hur det har gått till. Där blir man bjuden på middag med ostrongaffel prydligt framdukad, men utan ostron. Och där går det att muta sig till nästan vadsomhelst, inklusive ett körkort. Det är en stad där tiden inte spelar någon roll. Det är Kafkas, Haseks och Hrabals stad, overklig, ofrivilligt komisk och drabbad av historia. <br/><br/>Richard Swartz skriver om träffsäkert och med humor om vardagsliv i en stad, som en gång var en centraleuropeisk pärla, men som efter kriget förvandlades till ett förfallet museum i en öststat. Ostron i Prag är inte bara en ovärderlig tidsskildring, den är också en retrospektiv självbiografi om en ung man som söker kärlek och mening i en stad som kan erbjuda varken det ena eller det andra. <br/><br/>Richard Swartz är författare och mångårig medarbetare i både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, och har belönats med både Gerard Bonniers essäpris och Jolopriset. Han har fått stor uppmärksamhet för sina böcker Room service, Ett hus i Istrien och Vita lögner

<b>Världen av igår den illustrerade och kommenterade jubileumsutgåvan</b> <br/><br/>Få böcker har så fullständigt fångat en epoks slut som Stefan Zweigs »Världen av igår«. När den österrikiske författaren satt i exil under andra världskriget och skrev ned sina minnen av det Wien han hade vuxit upp i -- det förra sekelskiftets kosmopolitiska, judisk-borgerliga, musikaliska, kaffehusdoftande stad - visste han att den världen redan var borta. Memoarboken blev en kärleksförklaring till en civilisation som höll på att rivas, och en gripande dokumentation av hur en kontinent förstördes under två världskrig. <br/><br/>Nu utkommer den för första gången i en rikt kommenterad och illustrerad jubileumsutgåva, sammanställd av Zweigexperten Oliver Matuschek. Med stöd av omfattande, delvis tidigare outnyttjat arkivmaterial följer han Zweigs eget arbete med sina minnen, hur författaren genom medvetna utelämnanden, förskjutningar och betoningar formade sitt eget förflutna. Genom personliga anteckningar, brev och kalendrar visar Matuschek både vad Zweig såg och vad han valde att inte se, och dolda samband i hans biografi och författarskap träder fram med en skärpa som inte tidigare varit möjlig. <br/><br/>Utgåvan rymmer ett hundratal arkivfotografier från tyska och österrikiska samlingar -- bilder av Zweig själv, av hans vänner och samtida författare, av Wien, Salzburg, Berlin och de andra städerna och miljöerna där hans liv utspelade sig. Drygt etthundra korta författarporträtt presenterar de många litterära gestalter Zweig möter genom boken, och ett personregister hjälper läsaren att orientera sig i den rika gestaltsamlingen. »Världen av igår« har sålt i över 40.000 exemplar på Ersatz. Pocketutgåvan kommer att tryckas om även i fortsättningen, utan bilder och kommentarer, men för den som vill möta Zweigs värld i hela dess vidd eller söker en bok att ge bort i present eller att själv försjunka i är jubileumsutgåvan det perfekta valet.

"Tenngarts 'Det litterära Nobelpriset' måste vara årets mest oväntade bladvändare. Trots att den handlar om världens mest kända pris är boken full av cliffhangers och oförutsägbara vändningar." Rasmus Landström, Aftonbladet<br/><br/>"Paul Tenngart visar vad en beläst och skicklig litteraturforskare kan åstadkomma med ett gigantiskt material som detta. [...] strålande prov på litteraturforskning när den är som mest angenäm att läsa" Maria Schottenius, DN<br/><br/>"en praktisk och oumbärlig handbok om Nobelpristagarna och deras författarskap" Jan-Olov Nyström, UNT<br/><br/>Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelpriset i litteratur tilldelas "den som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning". Alltsedan 1901, då det första priset gick till Sully Prudhomme, har Svenska Akademien tolkat Nobels kosmopolitiska och idealistiska intentioner efter bästa förmåga, samtidigt som omvärlden påverkat och reagerat på priset.<br/><br/>Litteraturforskaren Paul Tenngart tar med läsaren på en generös bildningsresa genom prisets vindlande historia. Han tecknar en levande bild av pristagare och epoker, via triumfer och katastrofer, fram till våra dagar då priset alltjämt bekräftar en utbredd tro på att litteratur kan bedömas bortom nationella och kulturella enskildheter.

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

<strong>Den hyllade nyöversättningen av Ingvar Björkeson.</strong> <br/><br/><em>Iliaden</em> skrevs av Homeros på 700-talet f.Kr och behandlar ett kort avsnitt av det trojanska kriget. Vi får följa hur grekernas tappraste hjälte - Achillevs - "på sin väg över det blodiga slagfältet kommer till insikt om den mänskliga existensens villkor" som Sture Linnér skriver i sin inledning. Krigets grymhet skildras med ohygglig realism och etsande skärpa, och den outtalade men hela tiden märkbara pläderingen för fred känns inte mindre angelägen idag. <br/><br/>Ingvar Björkeson är vår tids främste nytolkare av de klassiska mästerverken, han har hyllats för sina översättningar av <em>Dante</em>, <em>Lucretius</em>, <em>Petrarca</em>, <em>Pindaros</em>, <em>Propertius</em> och <em>Vergilius</em>.

<i>Älskaren och mördaren</i> är Leif Zerns klassiska studie av William Shakespeare. I sin vindlande essä beskriver Zern vad som gör att scenen i Shakespeares pjäser står vidöppen för snabba förflyttningar och magiska förvandlingar. I komedierna flyr de förälskade tonåringarna från staden med sina stränga lagar till skogen med sin hägrande frihet. I tragedierna byter hjälten skepnad och dras in i kriser som hotar hela samhället. <br/><br/>Zern beskriver den roll som förklädnader, förflyttningar och identitetsbyten spelar i Shakespeares pjäser. Alla dessa motiv pekar mot ett större brott: en värld där tryggheten i myter och universella sanningar saknas. Det är inte bara den yttre verklig­heten som spricker upp i fragment och klyftor mellan olika miljöer - även individen ställs öga mot öga med sin egen spegelbild, som spränger jagets och identitetens gränser. <br/><br/>Detta är en nyutgåva, med förord av Anders Olsson.