Litteraturvetenskap

"Richard Swartz levererar en underbar litterär pärla (...) Ostron i Prag är en så grundligt välskriven och vacker berättelse att den känns fulländad." DN, Gabriella Håkansson <br/><br/>"70-talets Prag måleriskt skildrat på makalös prosa (...) När en av Sveriges främsta stilister minns sin ungdom i Prag är det både vackert och melankoliskt." SvD, Gunilla Kindstrand <br/><br/>"I Ostron i Prag beskriver Swartz, mångårig östeuropakorrespondent och författare, dåtidens östeuropeiska samhälle samtidigt som han, inlevelsefullt, målande och enastående träffsäkert beskriver studentens vardagsliv och möten med olika privatpersoner och institutioner. Detta innefattar hur man klarade av sin mänskliga värdighet och samtidigt i vardagslivet fixade jobb, mat och annat praktiskt i planekonomins nyckfulla system. [...] Boken riktar sig till alla, som vill få en genuin bild av tillvaron i Kalla krigets Östeuropa." Bibliotekstjänst <br/><br/>"Richard Swartz skriver vackert och hela tiden underhållande. Det är en skarp tidsskildring som balanserar mellan eftertanke och djupt allvar till under stundom briljant kåserande. Allt är oerhört välformulerat. En fröjd och en ren njutning att läsa." Socialpolitik, Heléne Nellvik <br/><br/>"Det långa avsnitt i boken som behandlar den pragska ölkulturen håller en högkaratig litterär nivå, och visar att också det mest triviala ämnet i en skicklig journalists händer kan få ett bestående värde när det lyfts till en karakteristik som fångar ett samhällstillstånd." Barometern, Christian Swalander <br/><br/>"Det är en njutning att få ta del av något så på samma gång lärt och litterärt som lättsamt roande och oroande." Alingsås Tidning, Kerstin Westin <br/><br/>Två år efter att Pragvåren kommit och gått söker sig en ung man till Tjeckoslovakien, av både för honom och hans omgivning något oklara skäl. För att med egna ögon se den normalisering , det vill säga anpassning till den sovjetiska ordningen, som följt på Sovjetunionens invasion? Eller helt enkelt för att Prag erbjuder ett gömställe, en existentiell paus, är en plats som ingen känner eller egentligen brydde sig om? I Richard Swartz Prag på sjuttiotalet är det ont om det mesta utom öl. Där kan man lämna in en rock på kemtvätt och få tillbaka den utan foder och utan att någon kan förklara hur det har gått till. Där blir man bjuden på middag med ostrongaffel prydligt framdukad, men utan ostron. Och där går det att muta sig till nästan vadsomhelst, inklusive ett körkort. Det är en stad där tiden inte spelar någon roll. Det är Kafkas, Haseks och Hrabals stad, overklig, ofrivilligt komisk och drabbad av historia. <br/><br/>Richard Swartz skriver om träffsäkert och med humor om vardagsliv i en stad, som en gång var en centraleuropeisk pärla, men som efter kriget förvandlades till ett förfallet museum i en öststat. Ostron i Prag är inte bara en ovärderlig tidsskildring, den är också en retrospektiv självbiografi om en ung man som söker kärlek och mening i en stad som kan erbjuda varken det ena eller det andra. <br/><br/>Richard Swartz är författare och mångårig medarbetare i både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, och har belönats med både Gerard Bonniers essäpris och Jolopriset. Han har fått stor uppmärksamhet för sina böcker Room service, Ett hus i Istrien och Vita lögner

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

<i>Älskaren och mördaren</i> är Leif Zerns klassiska studie av William Shakespeare. I sin vindlande essä beskriver Zern vad som gör att scenen i Shakespeares pjäser står vidöppen för snabba förflyttningar och magiska förvandlingar. I komedierna flyr de förälskade tonåringarna från staden med sina stränga lagar till skogen med sin hägrande frihet. I tragedierna byter hjälten skepnad och dras in i kriser som hotar hela samhället. <br/><br/>Zern beskriver den roll som förklädnader, förflyttningar och identitetsbyten spelar i Shakespeares pjäser. Alla dessa motiv pekar mot ett större brott: en värld där tryggheten i myter och universella sanningar saknas. Det är inte bara den yttre verklig­heten som spricker upp i fragment och klyftor mellan olika miljöer - även individen ställs öga mot öga med sin egen spegelbild, som spränger jagets och identitetens gränser. <br/><br/>Detta är en nyutgåva, med förord av Anders Olsson.

Vi lära känna en författare, offentlig person och make. Vem var han bakom sina så tankeväckande böcker? Hur bar han sig åt för att bli en så älskad författare?

Hur väger man litterär kvalitet och vad menade egentligen Alfred Nobel i sitt testamente när han skrev att hans litteraturpris skulle tilldelas den som »producerat det utmärktaste i idealisk riktning«? Varför fick exempelvis Sully Prudhomme det allra första Nobelpriset i litteratur medan Lev Tolstoj helt blev utan? Hur har bedömningarna gått till? I denna bok går författaren, litteraturhistorikern och akademiledamoten Kjell Espmark (1930-2022) på ett initierat vis igenom hela prishistorien och analyserar vilka tolkningar av testamentets lydelse som kommit att dominera Nobelkommitténs resonemang. Hans djupa kunskaper och personliga erfarenhet av att arbeta med det litterära Nobelpriset gör honom till en lika trygg som medryckande ciceron genom decennierna. I de avslutande, mer fritt hållna, kapitlen kan man bland annat läsa om kommitténs vidgade perspektiv och förändrade arbetsformer samt det enligt honom själv lyckligaste pristagarvalet genom alla tider.<br/><br/>Boken utkommer även i engelsk översättning och består av de två verken Litteraturpriset - hundra år med Nobels uppdrag (2001) och Nobelpriset i litteratur - ett nytt sekel.

<b>En av den västerländska kulturens grundtexter i ny utgåva </b><br/><br/>Från ruinerna efter slaget vid Troja styr Aeneas sin flotta över Medelhavet, sökande efter ett nytt hem. Efter en mödosam och händelserik resa hamnar de i Latium på det italienska fastlandet, där ett långdraget krig bryter ut. När Aeneas och hans män slutligen står som segrare innebär det också att det öde gudarna förutsett nu har blivit beseglat: staden Rom ska grundas i deras fotspår och med Aeneas som anfader ska ett nytt folk uppstå - nobelt och modigt, känt över hela världen. <br/>Verigilius <i>Aeneiden </i>är starkt influerad av <i>Illiaden</i> och<i> Odysséen</i>, och syftet var att ge romarna ett nationalepos av samma storslagna magnitud som de Homeriska mästerverken. Verket skrevs under 20-talet före vår tidräkning och intar i dag en självklar plats som en av den västerländska kulturens viktigaste texter, en inspirationskälla till bland annat Dantes <i>Den gudomliga komedin</i> och Miltons <i>Det förlorade paradiset</i>. <br/>Här i svensk översättning av Johan Bergman.<br/><br/>VERGILIUS [70 f. Kr.-19 f. Kr.], född i Andes (Borgo Vergilio), var en romersk poet. Han anlände som ung till staden för att studera retorik, medicin och filosofi, och troligtvis är det under den tiden som hans första dikter kom att publiceras. Som författare har han gett upphov till tre av de mest kända verken inom den latinska litteraturen: <i>Bucolica</i>, <i>Georgica</i> och <i>Aeneiden</i>.

Staden och romanen dansar genom tidens strömmar. Från det tidiga 1800-talets borgerliga offentlighet till vår tids nordic noir med mord, mörker och melankoli. Oavsett tid har den svenska romanens lins varit unik. Men vad har romanen skildrat? <br/><br/><i>Staden i den svenska romanen </i>är den första svenska antologin som utforskar stadens puls genom romanerna från dunkla gränder till glittrande gator.