Platon

Femte och näst sista delen av Jan Stolpes kompletta översättning av Platons skrifter innehåller Platons största skrift, Lagarna, som uppenbarligen är det sista arbete som Platon lade handen vid. Tre äldre män vandrar en stekhet sommardag på Kreta och diskuterar under vandringen hur en välordnad stat ska byggas upp. Man resonerar om hur marken ska delas, vilka människor som ska bebo den, vilka instiutioner och ämbeten som behövs. Och man skriver lagar som reglerar alla verksamheter och förhållanden. Det blir till en mäktig statsfilosofi som på viktiga punkter skiljer sig från den i Platons tidigare skrift Staten. I volymen ingår också två smärre skrifter: Minos och Epinomis, som båda knyter an till Lagarna och är tillkomna i den platonska miljön men inte är skrivna av Platon själv.<br/>Översättning, förord och noter av Jan Stolpe.

<b>Några av den västerländska filosofins viktigaste texter</b><br/><br/>Platons dialoger utgör själva grunden för den västerländska filosofin. De består av texter skrivna i samtalsform, ofta med Platons lärare Sokrates i en av de centrala rollerna. Sokrates föddes cirka 469 f. v. t. och dog 399 f. v. t., efter att ha dömts till döden för »ogudaktighet« och för att vara en »ungdomens förförare«. <br/><i>Dialoger II </i>innehåller ett antal av Platons mest framträdande dialoger, såsom <i>Menon</i> där frågan om dygdens ursprung behandlas: Är den medfödd, förvärvad genom övning eller kan den läras ut? I dialogen<i> Parmenides</i> skildras mötet mellan en ung Sokrates och den åldrade filosofen Parmenides, som levererar en svidande kritik mot idéläran, och i <i>Euthyfron </i>diskuteras frågan om vad fromhet och gudaktighet innebär. I <i>Sofisten</i> framförs en av de mest djupgående undersökningarna av logik, språk och ontologi, medan <i>Theaitetos</i> tar sig an frågan vad kunskap är. <br/>I svensk översättning av Claes Lindskog. <br/><br/>PLATON [428-347 f. v. t.] var en grekisk filosof, matematiker och författare, vars verk har haft en närmast oöverskådlig betydelse för det västerländska tänkandet. Kristna kyrkan är starkt påverkad av hans idélära och med verk som <i>Staten</i> grundades den politiska filosofin. Cirka 387 f. v. t. instiftade Platon i antikens Aten sin egen akademi, västvärldens första institution för studier i filosofi.

<b>Odödliga filosofiska verk i ny utgåva</b><br/><br/>I <i>Dialoger</i> samlas ett antal av Platons mest berömda texter: verk skrivna i samtalsform och ofta med Platons lärare Sokrates i en av de centrala rollerna. Sokrates föddes cirka 469 f.Kr. och dog 399 f.Kr, efter att ha dömts till döden för »ogudaktighet« och för att vara en »ungdomens förförare«. I den tidiga dialogen <i>Sokrates försvarstal</i> skildras Sokrates försvar mot anklagelserna. <br/>I <i>Kriton</i> samtalar Sokrates och hans rike vän Kriton om rättvisa och orättvisa. Sokrates menar att orättvisa inte ska besvaras med ytterligare orättvisa, och vägrar låta Kriton hjälpa honom fly från fängelset. <i>Symposion</i> - på svenska kallad <i>Gästabudet</i> - är ett av Platons mest kända verk. Handlingen utspelar sig på ett gästabud, där en samling framstående atenare i tur och ordning håller lovtal till Eros, kärleken, fram till avslutningen där Sokrates förklarar hur kärleken kan leda människan till sanningen. <br/>Denna volym innehåller även <i>Gorgias </i>(om retorikens väsen), <i>Faidon</i> (som skildrar Sokrates syn på livet efter döden), samt <i>Faidros</i>, där Platon återkommer till frågan om kärleken. I svensk översättning av Ellen Wester, Johan Bergman och Claes Lindskog.<br/><br/>PLATON [428-347 f.Kr] var en grekisk filosof, matematiker och författare, vars verk har haft en närmast oöverskådlig betydelse för det västerländska tänkandet. Kristna kyrkan är starkt påverkad av hans idélära och med verk som <i>Staten</i> grundades den politiska filosofin. Cirka 387 f.Kr. instiftade Platon i antikens Aten sin egen akademi, västvärldens första institution för studier i filosofi.