Platon

<b>En av det västerländska tänkandets mest grundläggande skrifter</b><br/><br/><i>»Du är avskyvärd, Sokrates, som tolkar mina ord så att de blir lättare för dig att förvränga.« </i><br/><br/><i>»Ingalunda, min bäste vän. Säg bara tydligare vad du menar.«</i><br/><br/>Platons Staten är världslitteraturens första utopiska verk och den äldsta klassiska diskussionen om rättvisa. <br/>Med sina argument om jämlikhet och vikten av att försaka sin makt är det fortfarande en radikal och omstridd bok, 2400 år senare. <i>Staten</i> är också den första filosofiska undersökningen av »det inre livet« som begrepp, samt en skarpsinnig reflektion över filosofins natur. Dess idélära, med den berömda grottliknelsen, har haft omätligt inflytande på litteraturen. På det hela taget är det svårt att övervärdera <i>Statens</i> status som klassiker i världslitteraturen. <br/>Här i svensk översättning av Magnus Dalsjö, reviderad av David Tabachovitz. <br/><br/>PLATON [428-347 f.Kr] var en grekisk filosof, matematiker och författare. Ingen annan filosof har haft mer inflytande på den västerländska traditionen. Kristna kyrkan är starkt påverkad av Platons idélära och med verk som <i>Staten</i> grundades den politiska filosofin. Dess betydelse för hela västvärldens idé- och samhällsdebatt är oöverskådligt och än i dag läses och diskuteras skriften ivrigt. Platon instiftade c:a 387 f.Kr. i antikens Athen sin egen akademi, västvärldens första institution för studier i filosofi.

Femte och näst sista delen av Jan Stolpes kompletta översättning av Platons skrifter innehåller Platons största skrift, Lagarna, som uppenbarligen är det sista arbete som Platon lade handen vid. Tre äldre män vandrar en stekhet sommardag på Kreta och diskuterar under vandringen hur en välordnad stat ska byggas upp. Man resonerar om hur marken ska delas, vilka människor som ska bebo den, vilka instiutioner och ämbeten som behövs. Och man skriver lagar som reglerar alla verksamheter och förhållanden. Det blir till en mäktig statsfilosofi som på viktiga punkter skiljer sig från den i Platons tidigare skrift Staten. I volymen ingår också två smärre skrifter: Minos och Epinomis, som båda knyter an till Lagarna och är tillkomna i den platonska miljön men inte är skrivna av Platon själv.<br/>Översättning, förord och noter av Jan Stolpe.

Jan Stolpes hyllade översättning av Platons skrifter kommer nu ut i storpocket. Turen har kommit till Staten, en av de böcker som haft en ofantlig betydelse för hela Västerlandets tänkande. I Staten diskuterar Platon genom sitt språkrör Sokrates hur ett idealt samhälle bör vara beskaffat, vilka grupper som bör ingå och vilka kvalifikationer som de måste uppfylla. I Staten ingår den berömda skildringen av idévärlden där invånarna sitter i en grotta vända mot en vägg och betraktar skuggor av livlösa figurer som bärs fram och tillbaka.

<b>En av den västerländska filosofins grundpelare</b><br/><br/>Under ett gästabud hemma hos dramatikern Agathon bestämmer sig en grupp framstående atenska män - bland dem Aristofanes och Sokrates - för att hålla var sitt lovtal till kärleksguden Eros. I tur och ordning kliver talarna fram och ger sin syn på kärlekens väsen. Sist ut är Sokrates, som väljer att berätta om prästdottern Diotima. Enligt henne, förklarar han, bör kärleken inte betraktas som något fullkomligt i sig utan som en strävan efter det sköna och goda, en drivkraft född ur brist. Det är genom kärleken som människan kan höja sig över kroppslig attraktion och nå insikt om det skönas idé - den allra högsta formen av kunskap. <br/><i>Gästabudet</i> (även kallad<i> Symposion</i>) skrevs omkring 385 fvt. och är en av Platons viktigaste dialoger: en grundpelare inom den västerländska filosofin och ett av världslitteraturens centrala verk.<br/>I svensk översättning av Ellen Wester. <br/><br/>PLATON [428-347 fvt.] var en grekisk filosof, matematiker och författare, vars verk har haft en närmast oöverskådlig betydelse för det västerländska tänkandet. Den kristna kyrkan är starkt påverkad av hans idélära och med verk som<i> Staten</i> grundades den politiska filosofin. Cirka 387 fvt. instiftade Platon i antikens Aten sin egen akademi, västvärldens första institution för studier i filosofi.

<b>Några av den västerländska filosofins viktigaste texter</b><br/><br/>Platons dialoger utgör själva grunden för den västerländska filosofin. De består av texter skrivna i samtalsform, ofta med Platons lärare Sokrates i en av de centrala rollerna. Sokrates föddes cirka 469 f. v. t. och dog 399 f. v. t., efter att ha dömts till döden för »ogudaktighet« och för att vara en »ungdomens förförare«. <br/><i>Dialoger II </i>innehåller ett antal av Platons mest framträdande dialoger, såsom <i>Menon</i> där frågan om dygdens ursprung behandlas: Är den medfödd, förvärvad genom övning eller kan den läras ut? I dialogen<i> Parmenides</i> skildras mötet mellan en ung Sokrates och den åldrade filosofen Parmenides, som levererar en svidande kritik mot idéläran, och i <i>Euthyfron </i>diskuteras frågan om vad fromhet och gudaktighet innebär. I <i>Sofisten</i> framförs en av de mest djupgående undersökningarna av logik, språk och ontologi, medan <i>Theaitetos</i> tar sig an frågan vad kunskap är. <br/>I svensk översättning av Claes Lindskog. <br/><br/>PLATON [428-347 f. v. t.] var en grekisk filosof, matematiker och författare, vars verk har haft en närmast oöverskådlig betydelse för det västerländska tänkandet. Kristna kyrkan är starkt påverkad av hans idélära och med verk som <i>Staten</i> grundades den politiska filosofin. Cirka 387 f. v. t. instiftade Platon i antikens Aten sin egen akademi, västvärldens första institution för studier i filosofi.

<b>Odödliga filosofiska verk i ny utgåva</b><br/><br/>I <i>Dialoger</i> samlas ett antal av Platons mest berömda texter: verk skrivna i samtalsform och ofta med Platons lärare Sokrates i en av de centrala rollerna. Sokrates föddes cirka 469 f.Kr. och dog 399 f.Kr, efter att ha dömts till döden för »ogudaktighet« och för att vara en »ungdomens förförare«. I den tidiga dialogen <i>Sokrates försvarstal</i> skildras Sokrates försvar mot anklagelserna. <br/>I <i>Kriton</i> samtalar Sokrates och hans rike vän Kriton om rättvisa och orättvisa. Sokrates menar att orättvisa inte ska besvaras med ytterligare orättvisa, och vägrar låta Kriton hjälpa honom fly från fängelset. <i>Symposion</i> - på svenska kallad <i>Gästabudet</i> - är ett av Platons mest kända verk. Handlingen utspelar sig på ett gästabud, där en samling framstående atenare i tur och ordning håller lovtal till Eros, kärleken, fram till avslutningen där Sokrates förklarar hur kärleken kan leda människan till sanningen. <br/>Denna volym innehåller även <i>Gorgias </i>(om retorikens väsen), <i>Faidon</i> (som skildrar Sokrates syn på livet efter döden), samt <i>Faidros</i>, där Platon återkommer till frågan om kärleken. I svensk översättning av Ellen Wester, Johan Bergman och Claes Lindskog.<br/><br/>PLATON [428-347 f.Kr] var en grekisk filosof, matematiker och författare, vars verk har haft en närmast oöverskådlig betydelse för det västerländska tänkandet. Kristna kyrkan är starkt påverkad av hans idélära och med verk som <i>Staten</i> grundades den politiska filosofin. Cirka 387 f.Kr. instiftade Platon i antikens Aten sin egen akademi, västvärldens första institution för studier i filosofi.

Gästabudet är en av Platons mest berömda dialoger och skrevs omkring 385 f.Kr. I boken samlas Platons mentor Sokrates och några av hans vänner för att till god mat och dryck hålla var sitt hyllningstal till Eros, kärleken, i dess platoniska mening som drivkraft och skönhetsåtrå. I dialogform försöker denna intellektuella grupp att bestämma kärlekens väsen och hur man genom den kan nå sanningen. <br/> <br/> <br/> -