1974

Järnvägen som är under utbyggnad planeras att gå rakt igenom den lilla sömniga staden Rock Ridge, vilket innebär att marken kommer att bli värd en förmögenhet. En förmögenhet den osympatiske Lemar vill komma åt. Men hur ska han kunna få de som bor där att ge sig av? Jo, det får du snart se...

Filmen som sägs vara den första "riktiga" slasher-filmen.<br/><br/>Tindrande stjärnor som lyser upp natten, snötäckta granar och rykande kalkoner i spad skapar en gemytlig stämning i den lilla collegestaden - det vankas juletider. Men för tjejerna på studenthemmet blir det knappast någon frid i stugan. En bokstavligen yxtokig mördare börjar ringa obscena samtal, och snart förvandlas perversionerna till seriösa hot om en stundande och mycket otrevlig död för dem alla. Vad ingen vet är att galningen redan befinner sig i huset, där han sitter och trycker i väntan på att "festen" ska börja. Vem kommer att överleva jultomten från helvetet!?<br/><br/>Strypt med plastskynke, kluven i bitar eller upphängd på en rostig krok - valet är fritt i "Black Christmas". Filmen är gjord 1974, ett av skräckgenrens mest minnesvärda och morbida år. Någon glömde att ta sitt dårpiller ...<br/><br/>Med Olivia Hussey (Ivanhoe, Döden på Nilen , Romeo och Julia och Jesus från Nasaret) och Margot Kidder (Superman 1, 2, 3 och 4, Huset som Gud glömde) i huvudrollerna.<br/><br/>Canadian horror directed by Bob Clark in which a group of sorority sisters find themselves having to stay in their sorority house over the Christmas break. They begin to receive eerie phone calls from a man they call 'The Moaner', and when Barb (Margot Kidder) invites other girls to listen in on one of the calls, she aggravates him and he threatens to kill them all before suddenly hanging up the phone. What they don't realise however, is that the creepy caller is closer than they think...

BYGGD PÅ DEN VERKLIGHETSBASERADE OCH STORSÄLJANDE BOKEN AV WILLIAM BRADFORD HUIE<br/><br/>Född till ett fattigt liv hamnade Eddie Slovik (Martin Sheen) inom brottets bana under sina ungdomsår, vilket gjorde att han ansågs okvalificerad för USAs armé. Men ju längre andra världskriget pågick, desto djupare grävde armén i sina listor över kandidater. När Eddie till slut påtvingas en soldatrock vet han att han inte kommer uthärda att sändas ut i strid och tar till flykten. I likhet med 21 000 andra amerikanska soldater döms Eddie för desertering. Men han blir den ende av dem som avrättas för sitt brott. Varför just han?<br/><br/>Ända sedan William Bradford Huies bok "The Execution of Private Slovik" utgavs 1954 ville Hollywood göra film av den. President Eisenhower hade försökt stoppa utgivningen av boken (det var han, som i egenskap av general auktoriserat Eddies avrättning) och även att få till stånd en filmatisering visade sig bli ett stålbad. Frank Sinatra var den förste att försöka, men övertalades av vännen John F. Kennedy att låta bli. Steve McQueen och Dustin Hoffman var också aktuella innan filmen slutligen, efter hela 20 år, blev av med Martin Sheen som Eddie. Hans roll har av flera kritiker kallats för hans karriärs bästa.