Svenska

<b><i>Världen av igår</i> -- den illustrerade och kommenterade jubileumsutgåvan (736 sidor)</b><br/><br/>Österrikaren Stefan Zweig var en av sin tids mest uppburna författare, läst och beundrad världen över, tills den politiska situationen drev honom i landsflykt och hans böcker förbjöds. I exilen nedtecknar han fritt ur minnet sin sedermera legendariska skildring av det gamla Europas undergång. Fin de siècles Wien, första världskriget, hyperinflationen, nationalsocialismens uppkomst och vägen fram till krigsutbrottet 1939 -- aldrig har denna epok frambesvurits mer levande än i <i>Världen av igår</i>. Här finns även kärleksfulla porträtt av vännerna Rilke, Joyce, Freud och många fler. Efter att ha skrivit detta vittnesbörd till eftervärlden tog Zweig sitt liv, oförmögen att uthärda tidens brutalitet. Boken utkom första gången i Stockholm 1942, mitt under brinnande krig. <br/><br/>I denna rikt illustrerade jubileumsutgåva, med anmärkningar och efterord av Zweigexperten Oliver Matuschek, får läsaren följa med bakom kulisserna till en av 1900-talets mest berömda memoarer.

"Det verkliga bruk vi har av Shakespeare eller av Cervantes, av Homeros eller Dante, av Chaucer eller Rabelais, det är att de bistår vårt inre jag i dess växande. Att fördjupa sig i kanon gör en inte till en bättre eller sämre människa, en dugligare eller odugligare medborgare. Det enda Västerlandets kanon kan bidra med, det är en djupare insikt om hur vi bäst använder vår egen ensamhet, den ensamhet vars slutgiltiga gestalt är vår uppgörelse med vår dödlighet."<br/>I <i>Den västerländska kanon</i> argumenterar Harold Bloom, legendarisk kritiker och professor i litteraturvetenskap vid Yale, för att litteratur ska bedömas ur ett estetiskt perspektiv, inte ett ideologiskt eller politiskt. Boken, som utkom första gången 1994, är skriven ur en frustration med en växande kritik mot kanon av politiska skäl, en rörelse som enligt Bloom riskerar att tillintetgöra själva begreppet och förstöra ett mångtusenårigt arv. Harold Bloom visar i <i>Den västerländska kanon</i> och i hela sitt författarskap vilken inkännande läsare han är, helt fokuserad på textens kvaliteter och vad litteraturen kan göra för den enskilda människan. <br/>Denna nyutgåva har ett nyskrivet förord av Carl-Johan Malmberg.

J R R Tolkiens <em>Ringarnas herre</em> är en klassiker som antagit mytiska proportioner. Idag refererar många till boken som om man talade om en av mänsklighetens skapelseberättelser. I mörka tider vänder sig människor till verket för tröst.<br/><br/>2023 är det 50 år sedan Tolkien dog och hans verk är mer läst och omtalat än någonsin.<br/><br/><em>Ringens återkomst </em>samlar texter av skarpa skribenter och Tolkienprofiler som skärskådar vad verkets lyskraft består i, och varför det ständigt tycks återaktualiseras. Det handlar om böckernas inspirerande förmåga att finna hopp i det hopplösa och om högerrörelsernas annektering av Tolkiens symbolvärld. Om Tolkiens språkskapelser och hur de ger förståelse för exilens villkor, om Tolkien som teolog och om Tolkien som traumatiserad av första världskrigets skyttegravar.<br/><br/>Inger Edelfeldt minns också tiden som Tolkien-illustratör och Finn Zetterholm berättar om fadern Tore Zetterholm och hans översättning av den första svenska Tolkienutgåvan: <em>Hompen</em>.<br/><br/><em>Ringens återkomst</em> är en bok för alla som fascineras av J R R Tolkiens värld.

1958 blev Jean Ellroy brutalt mördad och hennes kropp dumpad mitt på gatan i en förort till Los Angeles. Hennes mördare hittades aldrig, polisen sorterade bort henne som bara ännu ett offer för en labil lördagsnatt i L.A. James Ellroy var tio när han förlorade sin mor och spenderade de närmaste trettiosex åren med att fly hennes spöke, bland annat genom att nyuppfinna kriminalromangenren. Men så en dag på nittiotalet slutade han fly. Han återvände till Los Angeles, för att finna sanningen om sin mor - och sig själv. Mina mörka vrår är den självbiografiska berättelsen av Noir-mästaren James Ellroy. Han redogör för den fåfänga jakten på sin mors mördare och den helvetesvandring som händelsen innebar för honom själv. En mörk epik utvecklar sig, om sorg, besatthet och försoning - och en lika svindlande som sann historik över det amerikanska våldet. JAMES ELLROY föddes 1948. Han debuterade som författare med Browns rekviem [1981], och har sedan dess skrivit en rad historiska romaner som revolutionerat deckargenren, med Ellroys våldsamt förtätade »telegramstil«. Några av böckerna har blivit storfilmer i Hollywood, såsom L.A. konfidentiellt från 1990 och Den svarta dahlian från 1987. »Ellroy är mäktigare än någonsin.« THE NATION »Häpnadsväckande... Originellt. Modigt. Briljant.« PHILADELPHIA INQUIRER # Årets mest läsvärda bok i NEW YORK TIMES # Årets bok i TIME MAGAZINE # 1 Bestseller i LOS ANGELES TIMES

"Den 27 april sa Paul att han ville återvända som ett spöke.<br/><br/>Jag skriver spökberättelser.<br/><br/>Också breven han skrev är spöken."<br/><br/><em>En bok om spöken: en kärleksmemoar </em>är Siri Hustvedts mest personliga bok - ett ömsint och gripande porträtt av de fyrtiotre år hon tillbringade tillsammans med sin man, författaren och filmskaparen Paul Auster, från deras första möte i 1980-talets New York till hans död 2024.<br/><br/>Det är en berättelse fylld av kärlek, sorg och minne, med invävda dagboksanteckningar från månaderna från Pauls sjukdomsbesked till hans begravning, mejl till vänner under hans behandling, små lappar han skickade under årens lopp, samt tre kärleksbrev som Siri skrev till Paul 1981, när deras förhållande befann sig i ett kritiskt skede.<br/><br/>I boken ingår också Paul Austers allra sista text - trettiofem sidor ur det som skulle bli en samling brev till deras nyfödda barnbarn, Miles, född den 1 januari 2024.<br/><br/><em>En bok om spöken</em> är en djupt personlig kärleksmemoar om vad det innebär att dela ett liv, om sorgen som rubbar vår tidsuppfattning, och om de ord som vi lämnar efter oss. Siri Hustvedt visar hur dialogen mellan två människor kan fortsätta även efter döden - och hur kärleken kan fortsätta att vara närvarande när en älskad gått bort.

Den 6 augusti 1945 faller atombomben över Hiroshima. Minst 60 000 människor mister livet, förmodligen långt fler. Men för Richard Flanagans far, som är krigsfånge i ett arbetsläger i Japan, betyder bomben överlevnad. I "Fråga 7" försöker Richard Flanagan formulera ett svar på den moraliska paradox som historien väcker. Utan Hiroshima hade han aldrig funnits, men bakom varje fråga väntar en ny: utan en roman av H.G. Wells från 1914 hade bomben kanske inte uppfunnits - fysikern Leó Szilárd fick idén efter att ha läst H.G. Wells roman. <br/>Flanagans sökande utvecklas till ett slags litterär kärnreaktion, som försöker bringa reda i den omöjliga ekvation som är livet. "Fråga 7" är en oförglömlig och ojämförlig historia - om liv och öde, kolonialism och arv - från en av vår tids mest betydande internationella författare.<br/><br/>"Det är en fantastiskt rik skildring av enskilda liv och stor historia, med ett språk som når in i läsarsjälen tack vare Niclas Hvals perfekta översättning. Prisbelönt och hyllad i den engelskspråkiga världen - DN:s kritiker håller med: detta är årets bästa bok." DN Kultur<br/><br/>"'Fråga 7', ljuvligt översatt av Niclas Hval, är en makalös liten roman med ett språk som rör sig med en sådan precision mellan verkligheten och fiktionen att den får nästan all annan prosa att framstå som full av tillfälliga ord, 404-fel och döda URL-länkar." Rasmus Landström, Aftonbladet<br/><br/>"Det är otroligt starkt..." Jonas Eklöf, TV4<br/><br/>"...hur sjutton har jag tidigare kunnat missat det här författarskapet?" Torbjörn Flygt, Sydsvenskan

De medeltida walesiska berättelserna om sagokonungen Arthur läses sällan och lämnar förhållandevis lite spår i moderna romaner och filmatiseringar, detta trots att de representerar några av de äldsta traditionerna om honom. Den här boken innehåller översättningar till svenska av tre sagor och två längre poem, tillsammans med inledning och innehållskommentarer. Dörren öppnas till en annan värld än de flesta känner till, fjärran från runda bord, hövisk kärlek och helig graal. Istället får vi möta en värld befolkad av jättar, skepnadsskiftare och talande djur, och bekanta oss med figurer som Culhwch och jättens dotter Olwen, häxorna i Caer Loyw och kejsarinnan av Konstantinopel, det väldiga vildsvinet Twrch Trwyth och mästerbarden Taliesin.<br/><br/>Jonas Thungren Lindbärg är medeltidsforskare och filolog med ett särskilt intresse för platser och skeenden som ofta glöms bort. Han disputerade 2021 vid Stockholms universitet med avhandlingen <i>Between Old and New Rome: Armenian and Bulgarian Contacts with the Papacy around 1204.</i>