Svenska

Vad gör du när lusten tar dig till platser, personer eller situationer som du vet är förbjudna? När du inte kan kontrollera dina känslor utan dras med i något som du redan från början vet är fel ? Det som är tabu för dig är kanske inte det för någon annan. Men var sätter man gränsen? Och vem är det som gör det ...?<br/><br/>I 30 noveller utforskas tabun på olika sätt och ur olika vinklar. Gemensamt för de alla är att lusten vinner över förnuftet, ibland på det mest överraskande sättet. <br/><br/>Låt dig hänföras av den mest erotiska novellsamlingen utgiven på länge en antologi där inget är tabu!<br/><br/> <br/><br/><b>Medverkande författare</b>: Anethe Bergendahl, Annah Oj, Beatrice Lindberg, Birgitta Backlund, Casper Värdling, Chanette G Andersson, Elise Storm, Frida Windelhed, Helena Josephson, Jessica Axelsson, Maria Aguero, Maria Wälsäter, Mariell Jansson, Mattias Lönnqvist, Michaela Carlberg, Mikael Mansén, Monica Ivesköld, Monika Chanovian, My Lemon, Peter Westberg, Sandybell Ryytty, Sapho 2.0, Sarah Larsson, Sarah Schmidt, Turboanna, Ulrika Amador, Ulrika Häll-Lundgren, Vanessa Salt.

Föräldrarna dör, och tvillingarna Våle och Rind tvingas flytta till sina farföräldrar. Farfarn är fruktansvärd, farmorn kraftlös. I stenraset ovanför deras gård bor en dräktig järv. Hon känner vreden växa. <br/><br/><i></i><i>Allt äter</i> är en mörk och gränsöverskridande roman om destruktiva krafter, trolldom, hamnskifte och hämnd. Boken är en av de senaste årens mest uppmärksammade i Norge och tilldelades Bragepriset 2025. Mötet mellan det vackra språket, mytologin och den chockerande brutaliteten - ibland närmast outhärdlig - har fått flera recensenter att jämföra Allt äter med Cormac McCarthys bästa böcker. Välkommen alltså på en helvetesfärd i första klass!<br/><br/>*<br/><br/>"Resultatet är helt sensationellt. <i>Allt äter</i> liknar inget annat i sin kompletta kapitulation inför människans våldskapital och naturens okontrollerbara drifter. Flo förlag har redan köpt de svenska rättigheterna. Många förlag i andra länder kommer att följa deras exempel. Bli inte förvånad om Leander Djønne blir Norges nästa stora, litterära export."<br/>- Sara Martinsson, Dagens Nyheter<br/><br/>"En mästerlig mardröm! [...] inte olik de bästa böckerna av Cormac McCarthy [...] <i>Allt äter</i> gnager sig in i kroppen som en asätare och släpper inte taget förrän sista sidan är läst. Detta är verkligen feel-bad när det är som bäst. Du är härmed förvarnad."<br/>- Gabriel Michael Vosgraff Moro, VG <br/><br/>"Skräck möter poesi i Leander Djønnes frenetiska, mytiska universum [...] Vad i all världen har jag varit med om?"<br/>- Espen Stueland, Klassekampen <br/><br/>"Åt helvete i första klass!"<br/>- Knut Hoem, NRK

Tio rysliga skräckhistorier som kryper in under skinnet och stannar kvar. Läs på eget bevåg!

För första gången utkommer på svenska klassikern <i>Krig och fred</i> i oavkortad version, sådan Tolstoj lät publicera den 1869. Den nya översättningen är gjord av Barbara Lönnqvist som hyllats för sina översättningar av Anna Achmatova och Fjodor Dostojevskij. Om bakgrunden till romanen skriver hon i sitt efterord:<br/><br/> "Vad är krig? Frågan sysselsätter starkt Tolstoj efter hans tid i den ryska armén på 1850-talet. Erfarenheten av Rysslands erövring av Kaukasus och upplevelsen av bergsbornas partisankrig mot erövrarna lämnar aldrig Tolstoj och långt senare kommer han att skildra den i berättelsen Hadji-Murat. 1854 ber han om förflyttning till Krim och upplever det meningslösa ställningskriget mellan främmande arméer där soldaterna dör och lemlästas inte bara i strid utan också av bristande vård på usla fältsjukhus där farsoter härjar. Tolstoj blir krigskorrespondent och skildrar krigets verklighet i sina Sevastopolberättelser som utkommer parallellt med kriget.<br/> Utan dessa krigserfarenheter hade Tolstoj knappast kunnat skildra kriget så övertygande som han gör i Krig och fred. [...]<br/> Tolstoj är alltid starkt engagerad 'i tiden'. Jag kan inte tiga heter en stridsskrift mot dödsstraffet författad 1908. Orden kunde stå som rubrik för hela hans författarskap. Också verket <i>Krig och fred</> kom till som en reaktion på tidens upphöjelse av kriget 1812 som något stort och ärofullt."<br/><br/> I verket riktar Tolstoj kritik mot historikerna och deras anspråk på att ägna sig åt vetenskap. Det är dessa satiriska stycken som lämnats bort i tidigare översättningar, trots att de spelar en väsentlig roll i romanbygget. <i>Krig och fred</i> är en historisk roman som både till form och innehåll är unik och mer aktuell än någonsin.

För första gången utkommer på svenska klassikern <i>Krig och fred</i> i oavkortad version, sådan Tolstoj lät publicera den 1869. Den nya översättningen är gjord av Barbara Lönnqvist som hyllats för sina översättningar av Anna Achmatova och Fjodor Dostojevskij. Om bakgrunden till romanen skriver hon i sitt efterord:<br/><br/>"Vad är krig? Frågan sysselsätter starkt Tolstoj efter hans tid i den ryska armén på 1850-talet. Erfarenheten av Rysslands erövring av Kaukasus och upplevelsen av bergsbornas partisankrig mot erövrarna lämnar aldrig Tolstoj och långt senare kommer han att skildra den i berättelsen Hadji-Murat. 1854 ber han om förflyttning till Krim och upplever det meningslösa ställningskriget mellan främmande arméer där soldaterna dör och lemlästas inte bara i strid utan också av bristande vård på usla fältsjukhus där farsoter härjar. Tolstoj blir krigskorrespondent och skildrar krigets verklighet i sina Sevastopolberättelser som utkommer parallellt med kriget.<br/>Utan dessa krigserfarenheter hade Tolstoj knappast kunnat skildra kriget så övertygande som han gör i Krig och fred. [...]<br/>Tolstoj är alltid starkt engagerad 'i tiden'. Jag kan inte tiga heter en stridsskrift mot dödsstraffet författad 1908. Orden kunde stå som rubrik för hela hans författarskap. Också verket <i>Krig och fred kom till som en reaktion på tidens upphöjelse av kriget 1812 som något stort och ärofullt."<br/><br/>I verket riktar Tolstoj kritik mot historikerna och deras anspråk på att ägna sig åt vetenskap. Det är dessa satiriska stycken som lämnats bort i tidigare översättningar, trots att de spelar en väsentlig roll i romanbygget. <i>Krig och fred</i> är en historisk roman som både till form och innehåll är unik och mer aktuell än någonsin.<br/><br/></i>

För första gången utkommer på svenska klassikern <i>Krig och fred</i> i oavkortad version, sådan Tolstoj lät publicera den 1869. Den nya översättningen är gjord av Barbara Lönnqvist som hyllats för sina översättningar av Anna Achmatova och Fjodor Dostojevskij. Om bakgrunden till romanen skriver hon i sitt efterord:<br/><br/> "Vad är krig? Frågan sysselsätter starkt Tolstoj efter hans tid i den ryska armén på 1850-talet. Erfarenheten av Rysslands erövring av Kaukasus och upplevelsen av bergsbornas partisankrig mot erövrarna lämnar aldrig Tolstoj och långt senare kommer han att skildra den i berättelsen Hadji-Murat. 1854 ber han om förflyttning till Krim och upplever det meningslösa ställningskriget mellan främmande arméer där soldaterna dör och lemlästas inte bara i strid utan också av bristande vård på usla fältsjukhus där farsoter härjar. Tolstoj blir krigskorrespondent och skildrar krigets verklighet i sina Sevastopolberättelser som utkommer parallellt med kriget.<br/> Utan dessa krigserfarenheter hade Tolstoj knappast kunnat skildra kriget så övertygande som han gör i Krig och fred. [...]<br/> Tolstoj är alltid starkt engagerad 'i tiden'. Jag kan inte tiga heter en stridsskrift mot dödsstraffet författad 1908. Orden kunde stå som rubrik för hela hans författarskap. Också verket <i>Krig och fred</> kom till som en reaktion på tidens upphöjelse av kriget 1812 som något stort och ärofullt."<br/><br/> I verket riktar Tolstoj kritik mot historikerna och deras anspråk på att ägna sig åt vetenskap. Det är dessa satiriska stycken som lämnats bort i tidigare översättningar, trots att de spelar en väsentlig roll i romanbygget. <i>Krig och fred</i> är en historisk roman som både till form och innehåll är unik och mer aktuell än någonsin.

För första gången utkommer på svenska klassikern <i>Krig och fred</i> i oavkortad version, sådan Tolstoj lät publicera den 1869. Den nya översättningen är gjord av Barbara Lönnqvist som hyllats för sina översättningar av Anna Achmatova och Fjodor Dostojevskij. Om bakgrunden till romanen skriver hon i sitt efterord:<br/><br/>"Vad är krig? Frågan sysselsätter starkt Tolstoj efter hans tid i den ryska armén på 1850-talet. Erfarenheten av Rysslands erövring av Kaukasus och upplevelsen av bergsbornas partisankrig mot erövrarna lämnar aldrig Tolstoj och långt senare kommer han att skildra den i berättelsen Hadji-Murat. 1854 ber han om förflyttning till Krim och upplever det meningslösa ställningskriget mellan främmande arméer där soldaterna dör och lemlästas inte bara i strid utan också av bristande vård på usla fältsjukhus där farsoter härjar. Tolstoj blir krigskorrespondent och skildrar krigets verklighet i sina Sevastopolberättelser som utkommer parallellt med kriget.<br/>Utan dessa krigserfarenheter hade Tolstoj knappast kunnat skildra kriget så övertygande som han gör i Krig och fred. [...]<br/>Tolstoj är alltid starkt engagerad 'i tiden'. Jag kan inte tiga heter en stridsskrift mot dödsstraffet författad 1908. Orden kunde stå som rubrik för hela hans författarskap. Också verket <i>Krig och fred kom till som en reaktion på tidens upphöjelse av kriget 1812 som något stort och ärofullt."<br/><br/>I verket riktar Tolstoj kritik mot historikerna och deras anspråk på att ägna sig åt vetenskap. Det är dessa satiriska stycken som lämnats bort i tidigare översättningar, trots att de spelar en väsentlig roll i romanbygget. <i>Krig och fred</i> är en historisk roman som både till form och innehåll är unik och mer aktuell än någonsin.<br/><br/></i>