Svenska

Genom Snorre Sturlasson (1179-1241) nådde den äldsta nordiska historieskrivningen sitt oöverträffade mästerskap. Hans Nordiska kungasagor har under århundraden varit avgörande för vår kunskap om Nordens äldsta historia. Men Snorre är inte bara historiker som skickligt vet att utnyttja äldre muntliga och skriftliga källor. Han förmår också gestalta sitt väldiga stoff till en levande episk framställning. Politiska skeenden förvandlas i hans verk till dramatiska händelser och konflikter där enskilda individer står i centrum. Hos få av Snorres medeltida (och senare) medtävlare kommer perspektivrikedomen och karaktärernas sammansatt så till uttryck.

Hur visar man sin sorg vid begravning och sin glädje vid bröllop? Hur gratulerar man till framgång, hur smädar man en fähund och hur firar man någon som redan har allt? Hur vänder man sig till en makthavare när man befinner sig i nöd och behöver hjälp? Jo, med en dikt. <br/><br/>Tillfällespoesin har ofta tagits i bruk eftersom den visat sig lämpad för så många syften -- också politiska, ideologiska, religiösa och propagandistiska. På 1600- och 1700-talen, då författarna ofta kunde flera språk, var det självklart att de klädde livets viktiga tillfällen i poetisk dräkt, på svenska, latin, tyska eller varför inte grekiska. Denna bok berättar om tillfällesdiktens form, funktion och författare, en del ansedda och berömda, många bortglömda och okända. <br/><br/><i>Att dikta för livet, döden och evigheten</i> innehåller artiklar av forskare från Sverige, Danmark, Tyskland, Estland, Finland och Island. Bokens fyra redaktörer, Arne Jönsson, Valborg Lindgärde, Daniel Möller och Arsenii Vetushko-Kalevich, är verksamma vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Fablerna om vargen och tranan, om hunden med köttstycket och om åsnan i lejonhuden var för många svenskar under äldre tid lika välbekanta som de bibliska berättelserna. <br/><br/>Med <i>Fabelbruk i svensk tidigmodernitet </i>öppnar Erik Zillén, docent i litteratur­vetenskap vid Lunds universitet, portarna till en rik och idag till stora delar bortglömd genrehistoria. Utgångspunkt för studien är den tidigmoderna kulturens bruksorienterade förhållande till litteratur. Det omfattande textmaterial som undersöks vittnar om att den aisopiska fabeln, en episk kortgenre med rötter i den grekiska antiken, blev föremål för ett intensivt och mångsidigt bruk i Sverige mellan 1530 och 1800. Fabler användes i skolornas språkundervisning, utnyttjades för att förmedla moraliska normer, tjänstgjorde som exempelberättelser i andra texter och kom i takt med den mediala utvecklingen att anlitas i politisk debatt och litterär polemik. <br/><br/>Bokens sju kapitel tecknar en dynamisk helhetsbild av fabelns svenska förflutna. Den övergripande tidslinjen sträcker sig från reformationsskedets traditionsbundna fabelbruk via upplysningsepokens innovativa hantering av fabeln till en genrehistorisk kris runt 1800, då modernitetens paradigmskiften och en ny konstsyn ifrågasatte själva idén om litteraturbruk. <br/><br/>Omslagsbilden visar fabeln "Vargen och tranan", där en trana hjälper en varg få loss ett ben ur halsen, men hennes enda tack är att inte bli ihjälbiten. Sensmoralen lyder, enligt utgåvan 1583, "Onda människor anser sig skänka en välgärning åt dem som de avstår att utföra en illgärning mot".

"Redan alldeles oumbärlig ... förtjänsterna är enastående" <br/><em>Ivo Holmqvist, Opulens</em> <br/><br/>"Imponerande storverk" <br/><em>Lars Lönnroth, Axess</em> <br/><br/>"Franzéns och Möllers litteraturhistoria lyckas ge kanon en knuff och balansera genrens många krav utan att spränga den. Resultatet är förnyande inom traditionens ramar. Det är välredigerat, kunnigt och stilen akademiskt lättillgänglig ... snygg och sparsamt men smakfullt illustrerad" <br/><em>Dan Ringgaard, Aftonbladet</em> <br/><br/>Hela världens litteraturhistoria, från de första skriftsystemen till den senaste medieutvecklingen - detta väldiga ämne har några av Sveriges ledande forskare samlats för att genomlysa, och resultatet är ett unikt, nytt standardverk för alla som studerar eller älskar litteratur. Verk, författare, genrer, publiceringsformer, kritik, läsare - alla litteraturens aspekter får här sin plats. Det väletablerade får samsas med det nyligen upptäckta. Den kronologiska tråden varvas med fördjupningsartiklar om litteraturens förhållande till religion, film, musik, bildkonst, estetik och politik. <br/><br/><em style="font-size: 1.125rem;">Natur & Kulturs litteraturhistoria </em><span style="font-size: 1.125rem;">är lika engagerande berättad som den är vetenskapligt vederhäftig. Den är kompletterad med illustrationer, läshänvisningar och register.</span> <br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Huvudredaktörer är Carin Franzén och Håkan Möller </span><strong style="font-size: 1.125rem;">, </strong><span style="font-size: 1.125rem;">professorer i litteraturvetenskap vid Stockholms respektive </span><span style="font-size: 1.125rem;">Göteborgs universitet. Övriga medverkande är Lars Gustaf Andersson, Åsa Arping, Monica Braw, Anders Cullhed, Axel </span>Englund, Otto Fischer, Thomas Götselius, Anne Heith, Stefan Helgesson, Mats Jansson, Stefan Jonsson, Christina Kullberg, Ingela Nilsson, Jesper Olsson, Margareta Petersson, Mattias Pirholt, Tetz Rooke, Lisa Vikström, Cecilia Sjöholm, Johan Svedjedal, Martin Svensson Ekström och Sven-Olov Wallenstein. <br/><br/>"Litteraturhistorisk hjälteinsats där alla ska med. Therese Eriksson läser ett nytt översiktsverk som verkligen vidgar litteraturhistorien."<br/><em>SvD</em> <br/><br/>"De litteraturhistoriska handböckerna är en viktig byggsten i den processen - och <em>Natur & Kulturs litteraturhistoria</em> är ett stort framsteg för världens litteraturhistoria på svenska."<br/><em>GP</em>

Du håller i din hand ett stort stycke av den moderna litteraturhistorien som aldrig tidigare nedtecknats.<br/><br/>PEN stod från början för Poets, Essayists, Novelists och grundades i London 1921. Syftet var att skapa en plattform för litterärt utbyte, intellektuellt samarbete och vänskap mellan författare världen över. Sedan dess har samarbetet vuxit till ett globalt nätverk för skrivande människor och ett litterärt samhälle med hemort i mer än 100 länder.<br/><br/>Den här boken rymmer den otroliga historien om hur PEN såg till att försvaret av yttrandefriheten och litteraturens plats i samhället blev centrala i kampen mot terror och förtryck. Från fördömandet av bokbål och förföljelse av författare i Nazityskland, över stödet till dissidentförfattare under kalla kriget, fram till dagens solidaritet med fängslade författare i diktaturens Kina har PEN hela tiden lagt sin kraft på att motarbeta alla former av censur och självcensur. Till de framstående författare som PEN kämpat för hör namn som Federico García Lorca, Stefan Zweig, Musine Kokolari, Wole Soyinka, Salman Rushdie, Ngig) wa Thiongo, Anna Politkovskaja, Hrant Dink och Svetlana Aleksijevitj. Denna bok berättar deras historier, och många andras, rikt illustrerad med tidigare okända bilder och unika dokument.<br/><br/>Litteraturen känner inga gränser - så lyder PEN:s själva grundprincip. Styrkan i dessa ord har gjort PEN International till den livskraftiga, världsomspännande organisation till litteraturens och yttrandefrihetensförsvar den är idag. Detta är berättelsen om hur det gick till.