Svenska

Vad gör du när lusten tar dig till platser, personer eller situationer som du vet är förbjudna? När du inte kan kontrollera dina känslor utan dras med i något som du redan från början vet är fel ? Det som är tabu för dig är kanske inte det för någon annan. Men var sätter man gränsen? Och vem är det som gör det ...?<br/><br/>I 30 noveller utforskas tabun på olika sätt och ur olika vinklar. Gemensamt för de alla är att lusten vinner över förnuftet, ibland på det mest överraskande sättet. <br/><br/>Låt dig hänföras av den mest erotiska novellsamlingen utgiven på länge en antologi där inget är tabu!<br/><br/> <br/><br/><b>Medverkande författare</b>: Anethe Bergendahl, Annah Oj, Beatrice Lindberg, Birgitta Backlund, Casper Värdling, Chanette G Andersson, Elise Storm, Frida Windelhed, Helena Josephson, Jessica Axelsson, Maria Aguero, Maria Wälsäter, Mariell Jansson, Mattias Lönnqvist, Michaela Carlberg, Mikael Mansén, Monica Ivesköld, Monika Chanovian, My Lemon, Peter Westberg, Sandybell Ryytty, Sapho 2.0, Sarah Larsson, Sarah Schmidt, Turboanna, Ulrika Amador, Ulrika Häll-Lundgren, Vanessa Salt.

Tio rysliga skräckhistorier som kryper in under skinnet och stannar kvar. Läs på eget bevåg!

För första gången utkommer på svenska klassikern <i>Krig och fred</i> i oavkortad version, sådan Tolstoj lät publicera den 1869. Den nya översättningen är gjord av Barbara Lönnqvist som hyllats för sina översättningar av Anna Achmatova och Fjodor Dostojevskij. Om bakgrunden till romanen skriver hon i sitt efterord:<br/><br/> "Vad är krig? Frågan sysselsätter starkt Tolstoj efter hans tid i den ryska armén på 1850-talet. Erfarenheten av Rysslands erövring av Kaukasus och upplevelsen av bergsbornas partisankrig mot erövrarna lämnar aldrig Tolstoj och långt senare kommer han att skildra den i berättelsen Hadji-Murat. 1854 ber han om förflyttning till Krim och upplever det meningslösa ställningskriget mellan främmande arméer där soldaterna dör och lemlästas inte bara i strid utan också av bristande vård på usla fältsjukhus där farsoter härjar. Tolstoj blir krigskorrespondent och skildrar krigets verklighet i sina Sevastopolberättelser som utkommer parallellt med kriget.<br/> Utan dessa krigserfarenheter hade Tolstoj knappast kunnat skildra kriget så övertygande som han gör i Krig och fred. [...]<br/> Tolstoj är alltid starkt engagerad 'i tiden'. Jag kan inte tiga heter en stridsskrift mot dödsstraffet författad 1908. Orden kunde stå som rubrik för hela hans författarskap. Också verket <i>Krig och fred</> kom till som en reaktion på tidens upphöjelse av kriget 1812 som något stort och ärofullt."<br/><br/> I verket riktar Tolstoj kritik mot historikerna och deras anspråk på att ägna sig åt vetenskap. Det är dessa satiriska stycken som lämnats bort i tidigare översättningar, trots att de spelar en väsentlig roll i romanbygget. <i>Krig och fred</i> är en historisk roman som både till form och innehåll är unik och mer aktuell än någonsin.

För första gången utkommer på svenska klassikern <i>Krig och fred</i> i oavkortad version, sådan Tolstoj lät publicera den 1869. Den nya översättningen är gjord av Barbara Lönnqvist som hyllats för sina översättningar av Anna Achmatova och Fjodor Dostojevskij. Om bakgrunden till romanen skriver hon i sitt efterord:<br/><br/>"Vad är krig? Frågan sysselsätter starkt Tolstoj efter hans tid i den ryska armén på 1850-talet. Erfarenheten av Rysslands erövring av Kaukasus och upplevelsen av bergsbornas partisankrig mot erövrarna lämnar aldrig Tolstoj och långt senare kommer han att skildra den i berättelsen Hadji-Murat. 1854 ber han om förflyttning till Krim och upplever det meningslösa ställningskriget mellan främmande arméer där soldaterna dör och lemlästas inte bara i strid utan också av bristande vård på usla fältsjukhus där farsoter härjar. Tolstoj blir krigskorrespondent och skildrar krigets verklighet i sina Sevastopolberättelser som utkommer parallellt med kriget.<br/>Utan dessa krigserfarenheter hade Tolstoj knappast kunnat skildra kriget så övertygande som han gör i Krig och fred. [...]<br/>Tolstoj är alltid starkt engagerad 'i tiden'. Jag kan inte tiga heter en stridsskrift mot dödsstraffet författad 1908. Orden kunde stå som rubrik för hela hans författarskap. Också verket <i>Krig och fred kom till som en reaktion på tidens upphöjelse av kriget 1812 som något stort och ärofullt."<br/><br/>I verket riktar Tolstoj kritik mot historikerna och deras anspråk på att ägna sig åt vetenskap. Det är dessa satiriska stycken som lämnats bort i tidigare översättningar, trots att de spelar en väsentlig roll i romanbygget. <i>Krig och fred</i> är en historisk roman som både till form och innehåll är unik och mer aktuell än någonsin.<br/><br/></i>

För första gången utkommer på svenska klassikern <i>Krig och fred</i> i oavkortad version, sådan Tolstoj lät publicera den 1869. Den nya översättningen är gjord av Barbara Lönnqvist som hyllats för sina översättningar av Anna Achmatova och Fjodor Dostojevskij. Om bakgrunden till romanen skriver hon i sitt efterord:<br/><br/> "Vad är krig? Frågan sysselsätter starkt Tolstoj efter hans tid i den ryska armén på 1850-talet. Erfarenheten av Rysslands erövring av Kaukasus och upplevelsen av bergsbornas partisankrig mot erövrarna lämnar aldrig Tolstoj och långt senare kommer han att skildra den i berättelsen Hadji-Murat. 1854 ber han om förflyttning till Krim och upplever det meningslösa ställningskriget mellan främmande arméer där soldaterna dör och lemlästas inte bara i strid utan också av bristande vård på usla fältsjukhus där farsoter härjar. Tolstoj blir krigskorrespondent och skildrar krigets verklighet i sina Sevastopolberättelser som utkommer parallellt med kriget.<br/> Utan dessa krigserfarenheter hade Tolstoj knappast kunnat skildra kriget så övertygande som han gör i Krig och fred. [...]<br/> Tolstoj är alltid starkt engagerad 'i tiden'. Jag kan inte tiga heter en stridsskrift mot dödsstraffet författad 1908. Orden kunde stå som rubrik för hela hans författarskap. Också verket <i>Krig och fred</> kom till som en reaktion på tidens upphöjelse av kriget 1812 som något stort och ärofullt."<br/><br/> I verket riktar Tolstoj kritik mot historikerna och deras anspråk på att ägna sig åt vetenskap. Det är dessa satiriska stycken som lämnats bort i tidigare översättningar, trots att de spelar en väsentlig roll i romanbygget. <i>Krig och fred</i> är en historisk roman som både till form och innehåll är unik och mer aktuell än någonsin.

För första gången utkommer på svenska klassikern <i>Krig och fred</i> i oavkortad version, sådan Tolstoj lät publicera den 1869. Den nya översättningen är gjord av Barbara Lönnqvist som hyllats för sina översättningar av Anna Achmatova och Fjodor Dostojevskij. Om bakgrunden till romanen skriver hon i sitt efterord:<br/><br/>"Vad är krig? Frågan sysselsätter starkt Tolstoj efter hans tid i den ryska armén på 1850-talet. Erfarenheten av Rysslands erövring av Kaukasus och upplevelsen av bergsbornas partisankrig mot erövrarna lämnar aldrig Tolstoj och långt senare kommer han att skildra den i berättelsen Hadji-Murat. 1854 ber han om förflyttning till Krim och upplever det meningslösa ställningskriget mellan främmande arméer där soldaterna dör och lemlästas inte bara i strid utan också av bristande vård på usla fältsjukhus där farsoter härjar. Tolstoj blir krigskorrespondent och skildrar krigets verklighet i sina Sevastopolberättelser som utkommer parallellt med kriget.<br/>Utan dessa krigserfarenheter hade Tolstoj knappast kunnat skildra kriget så övertygande som han gör i Krig och fred. [...]<br/>Tolstoj är alltid starkt engagerad 'i tiden'. Jag kan inte tiga heter en stridsskrift mot dödsstraffet författad 1908. Orden kunde stå som rubrik för hela hans författarskap. Också verket <i>Krig och fred kom till som en reaktion på tidens upphöjelse av kriget 1812 som något stort och ärofullt."<br/><br/>I verket riktar Tolstoj kritik mot historikerna och deras anspråk på att ägna sig åt vetenskap. Det är dessa satiriska stycken som lämnats bort i tidigare översättningar, trots att de spelar en väsentlig roll i romanbygget. <i>Krig och fred</i> är en historisk roman som både till form och innehåll är unik och mer aktuell än någonsin.<br/><br/></i>

Maurice lämnar Guinea med ett löfte och en dröm. Hans resa norrut genom Sahara och över Medelhavet är ett sökande efter identitet och en konfrontation med vad det kostar att vilja leva på egna villkor. Niklas har lämnat sitt trygga liv i Sverige, men inuti honom pågår en långsam erosion av mening. Jocke, som kör omkring i utkanten av dessa världar i sin timmerbil, vet vad utanförskap. innebär - fast på ett helt annat sätt. Och sedan finns Jenny. Det hon delar med Maurice, Niklas och Jocke är inte omständigheterna. Det är den grundläggande mänskliga erfarenheten av att stå vid ett vägskäl och inte veta om man har kraften att ta steget. Inte fri, inte fången handlar om migration och integration, om flyktingars öden och Europas svar. Men det är framför allt en roman om det existentiella tillståndet att vara människa - om längtan efter mening, tillhörighet och kärlek som inte känner några nationsgränser. Inte fri, inte fången är en roman som ställer sig på Medelhavets strand och blickar åt båda håll. Vad innebär det att möta det okända - i världen och i sig själv - och vad väljer vi att göra med det mötet? Klaus Stein, född och uppvuxen i Tyskland, har varit verksam i Sverige som läkare, forskare och föreläsare sedan mer än 20 år. Läkaryrket har fört honom från vårdcentraler i värmländska glesbygden till flera internationella katastrofinsatser i Afrika, som exempelvis i Liberia under Ebolautbrottet 2014. I sin andra skönlitterära roman Inte fri, inte fången väver han ihop erfarenheter från sina många olika möten med människor på flykt från inre eller yttre faror och kulturella skillnader däremellan. Han debuterade skönlitterärt med Det vi aldrig talade om. I denna bok följer han sin tyska mormors liv genom hennes motstånd mot nationalsocialismen och kvinnoförtrycket på 1930- och 1940-talen, ända in i det nya Tysklands politik efter 1945.