Svenska

Stefan Örning, 22 år från Skogås, kliver in på Miamis flygplats med 400 000 dollar tejpade runt kroppen. Hans uppdrag är att flyga till Colombia och leverera pengarna till Medellínkartellen, världens mäktigaste och brutalaste brottssyndikat. <br/><br/>Resan blir starten på sju våldsamma år som smugglare mitt i kokainkrigens epicentrum. Stefan kidnappas, rånas och misshandlas. Han blir kär, gifter sig och får sin första dotter. När en leverans går fel hamnar Stefan i blickfånget för svensk polis, som gör ett rekordstort kokainbeslag på Arlanda. Plötsligt är Stefan internationellt efterlyst av Interpol, och hela hans familj dras in i kaoset. Jakten på den svenske kokainkungen är igång. <br/><br/><i>Smugglarens väg</i> är den unika, verklighetsbaserade historien om den ende svensk som arbetat för både Medellínkartellen och Calikartellen, Colombias då mäktigaste kokainimperier. Det är en berättelse om brott, svek och många år bakom galler, och om en familj som försöker hålla ihop när världen omkring dem rasar samman.

Politiker, myndigheter och experter har i alla tider velat förbjuda och reglera allt som gör människor glada. De är de ständiga glädjedödarna. <br/><br/>För dem har hoten funnits överallt: dansbanor, jazzmusik, serietidningar och okontrollerade linneskåp. Lösningarna har varit förbud, tvång och planekonomi. För en glädjedödare är ingen risk för liten och ingen åtgärd för stor. <br/><br/>I dag är det kall öl, lakritspipor och knark som är glädjedödarnas röda skynke. Då som nu samlas experter, makthavare och en förnumstig medelklass för att med vantolkad statistik och moraliska pekpinnar knuffa medborgarna i önskad riktning. <br/><br/>För tio år sedan slog Mattias Svensson ned på förmynderiet i boken Glädjedödarna. I denna uppdaterade jubileumsutgåva återvänder han till förmyndarna, politiken och de inbillade hoten. Mycket har hänt, men slutsatserna står fast. Friheten gör inte världen farligare, bara roligare. <br/><br/>Mattias Svensson är ledarskribent på Svenska Dagbladet. Han är författare till ett flertal böcker, bland annat Den stora statens återkomst (2017) och Så roligt ska vi inte ha det (2020).

"Kan vara årets viktigaste politiska bok." <br/>Victor Malm, Expressen<br/><br/>Är det du eller skärmen som bestämmer över din skärmtid? Den frågan har blivit allt svårare att besvara, i takt med att vi gått från långsamt uppkopplade till ständigt hyperuppkopplade. <br/><br/>Vi är många som längtar ut. Så hur kan vi frigöra oss? <br/><br/> <em>Ingen surf</em> är författaren och poeten Jonas Grens metod för att minska bruset. Varje morgon åker han till kontoret där wifi saknas, och där all kontakt med omvärlden sker via knapptelefon. Sju kilometer från internet blir det lättare att tänka. <br/><br/>Så kan inte alla göra. Men med inspiration från den moderna historien, och pionjärer i vår egen samtid, utforskar Jonas Gren hur de flesta kan ta steg från en tillvaro av ständig uppkoppling. Det är en försiktigt hoppfull, och högst konkret, väg till ökad livskvalitet.<br/><br/>"Hans välskrivna och litterärt stilmedvetna bok är intresseväckande och definitivt en text som förtjänar att läsas och diskuteras." <br/>Recension i BTJ

"J&auml;mf&ouml;rt med Skandiamannen och Christer Pettersson s&aring; vill jag nog p&aring;st&aring; att han &auml;r den mest troliga."<br/><em>Leif GW Persson om Christer A, i SVT:s Veckan</em><br/><br/>"Det gl&ouml;der om Jon Jord&aring;s slagkraftiga bok om Palmemordet"<br/><em>Dagens Nyheter</em> <br/><br/><em>"</em>Sylvasst och trov&auml;rdigt om mordet p&aring; Palme"<br/><em>Aftonbladet</em> <br/><br/>"Jord&aring;s har skrivit en bok jag l&auml;nge saknat."<br/><em>Fredrik Sj&ouml;berg, Svenska Dagbladet</em> <br/><br/>&rdquo;Det &auml;r en vederh&auml;ftig bok &hellip; nyanserad &hellip; l&auml;sv&auml;rd.&rdquo;<br/><em><span style="font-size: 1.125rem;">Hans Gunnar Axberger i F&ouml;rmiddag med P1 om Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</span></em> <br/><br/><span class="rounded-sm px-0.5 bg-sky.6">"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em></span>&auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Nerikes Allehanda</em><br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Efter det f&ouml;rbryllande utpekandet av Skandia-mannen &aring;r 2020 b&ouml;rjade Jon Jord&aring;s, dokument&auml;rchef och producent bakom n&aring;gra av Sveriges mest lyssnade true crime-poddar, att gr&auml;va i mordet p&aring; Olof Palme.</span> <br/><br/>Ur alla tusentals dokument som gjordes tillg&auml;ngliga n&auml;r utredningen lades ner framtr&auml;dde en ny person ur skuggorna: enst&ouml;ringen som bodde p&aring; promenad-avst&aring;nd fr&aring;n biografen Grand, och var &auml;gare till en Magnum-revolver. Mannen hade tappats bort i utredningen flera g&aring;nger, visade sig p&aring; punkt efter punkt st&auml;mma in p&aring; FBI:s g&auml;rningsmannaprofil och var i perioder polisens hetaste sp&aring;r. Trots detta &auml;r han i princip ok&auml;nd f&ouml;r allm&auml;nheten. <br/><br/><em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme </em>g&aring;r igenom utredningen, fr&aring;n b&ouml;rjan till slut, och kastar ett nytt ljus &ouml;ver natten d&aring; Sveriges statsminister m&ouml;rdades. <br/><br/>Jon Jord&aring;s &auml;r dokument&auml;rchef p&aring; produktionsbolaget Filt. Han har bevakat ett stort antal olika kriminalfall som journalist och bland annat jobbat med prisbel&ouml;nta P3 Dokument&auml;r om Palmeutredningen inifr&aring;n. <br/><br/>"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em> &auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Sk&aring;nska Dagbladet</em>

<i>Många tar droger för att få det. Andra hoppar från branta stup med ett snöre runt foten. Det finns till och med folk som får ståpäls över att se sina aktier stiga i värde med några hundradels procent. Men inte vi.</i><br/><i>Vi slåss.</i><br/><br/><b>EN AV GRABBARNA</b> är Johan Höglunds egen berättelse om resan från ung, sökande kille i en Stockholmsförort till att bli en av originalmedlemmarna i Sveriges mest ökända fotbollsfirma: Firman Boys. Den handlar om boxen, kickarna, brödraskapet, värderingarna, våldets tjusning och vad som till sist får en att gå vidare.<br/><br/>»Det kommer fler såna här grabbar. Kanske till och med många fler än vi kan föreställa oss. Och vi ska inte se mellan fingrarna eller ursäkta dem -- men vi måste försöka förstå dem.«<br/><b>ur Musse Hasselvalls förord</b>

NOMINERAD TILL GULDSPADEN 2024 <br/><br/>Tidigt på julaftons morgon 2022 kommer en pappa in till barnakuten i Lund med sin sexåriga dotter i famnen. Flickan är tunt klädd, djupt nedkyld och knappt vid medvetande. Hon har druckit ättika, förklarar pappan medan läkarna kämpar för att rädda hennes liv. Men sjukhuspersonalen misstänker snart att det han säger inte är hela sanningen. För varifrån kommer de många skadorna på flickans kropp? <br/><br/>När den erfarna åklagaren Ingegerd Jigin tillsammans med polisen börjar gräva i hur flickans tillvaro har sett ut inser de att hon levt under ohyggliga omständigheter - inlåst i familjens tvättstuga. <br/><br/>I <i>Flickan och ättikan</i> berättar journalisten <b>Maria Rydhagen</b> hela historien om kampen för att ge den skadade flickan upprättelse. Det visar sig att flickan inte bara har svikits av sina föräldrar. Andra vuxna, vård- och skolpersonal i hennes omgivning, har sett varningstecken. Trots det får hon inte hjälp förrän katastrofen redan är ett faktum.<br/><br/>* <br/><br/><b>Maria Rydhagen </b>är författare och journalist på Expressen. Hon har under lång tid följt fallet med flickan och ättikan i sin roll som reporter.

"<em>Rapport från ett slakteri</em> är det mest angelägna, uppriktiga och intelligenta jag har läst på länge."<br/><em>Helsingborgs Dagblad</em> <br/><br/>Veterinären<strong> Lina Gustafsson </strong>börjar arbeta på ett slakteri. Hennes uppgift är att kontrollera att djuren är friska och att lagarna följs. Dag efter dag ser hon tusentals grisar gå till slakt. Hon står vid det löpande bandet och inspekterar kropparna efter de djur som några timmar tidigare mötte hennes blick i stallet. <br/><br/><em>Rapport från ett slakteri </em>är ett genreöverskridande, självbiografiskt reportage inifrån en bransch som sällan blir belyst. Lina Gustafsson skildrar det vardagliga våldet mot djuren, kontrollsystemet hon själv är en del av och kampen mellan samvetet och en alltmer påtaglig avtrubbning. Men hon fångar också de glimtar av humor och kollegial gemenskap som växer fram i arbetets absurda monotoni. <br/><br/>"Veterinären Lina Gustafssons skakande rapport från ett slakteri är en både litterär och saklig påminnelse om vad massproduktion av kött innebär i praktiken."<br/><em>SvD</em> <br/><br/>"Styrkan i Lina Gustafssons dagbok från slaktfabriken är att hon gör det skoningslöst tydligt ... Hennes prosa har saklighetens poetiska tyngd."<br/><em>DN</em> <br/><br/>"Veterinären Lina Gustafsson ger en skrämmande inblick i grisarnas sista tid."<br/><em>Aftonbladet</em> <br/><br/>"Lika kompetent som uppriktigt tar författaren med läsaren på en färd in i de mörkaste delarna av vår civilisation."<br/><em>GP</em> <br/><br/><em>"Rapport från ett slakteri </em>är lågintensivt omskakande, kväljande läsning.<em>"<br/>Arbetarbladet</em>