Svenska

Ett kapitel i Bergmans filmhistoria med Liv Ullman, Erland Josephson och Bibi Anderson i spetsen.<br/><br/>Johan och Marianne är gifta sedan 10 år och har två döttrar. Han är docent i psykoteknik och hon är advokat i familjerätt med skilsmässor som specialitet. Tillsammans lever de ett högborgerligt och ombonat - men ganska kärlekslöst liv.<br/><br/>Deras vänner ser dem som det idealiska paret men deras tillvaro är långt ifrån idealisk. Små, till synes obetydliga händelser bidrar till att föra Johan och Marianne allt längre från varandra. Den ena sprickan efter den andra blottas i den vackra fasaden och kvar finns bara den ständiga ensamheten.

En skildring av sökandet vi alla ägnar oss åt fångas i kärnfull dialog. Vi sveper mellan scenerna i världens singeltätaste huvudstad där vardagens humor, nederlag och segrar skildras av ett brett persongalleri där vi alla kan känna igen oss.

Fyra unga män - Lukas, Simon, Anders och John - är ute på gängets årliga forspaddling. Under färden nedför älven möter de systrarna Marie och Susanne, som nyligen flyttat upp till Norrland från Stockholm. De beslutar sig för att slå läger och festa tillsammans på kvällen.<br/><br/>När de vaknar upp på morgonen efter en vild natt med dans och alkohol är Susanne, den yngsta flickan, spårlöst försvunnen. Killarna återvänder till sin vardag på ett stugbygge medan Marie, som arbetar på ortens sjukhus, blir allt oroligare över vad som hänt hennes syster. Har hon gett sig av tillbaka till Stockholm eller har hon drunknat i älven? Polisen kopplas in, och när flickornas kanot hittas krossad i älven ordnar den kvinnliga kommissarien Lindgren med skallgångskedjor och helikopterspaning, men utan resultat.<br/><br/>Stämningen i "Järngänget" blir allt nervösare. Vad hände egentligen den där festnatten? Vad döljer sig bakom killarnas trygga fasad, och vad är det för detaljer som någon eller några i gänget håller hemligt för de övriga? Järngängets tidigare så solida sammanhållning, som växt fram genom blodsband och orubblig solidaritet, är på väg att brista...

<b><i>Det är en oupphörligt fascinerande berättelse om en osannolik figur i svenskt nöjesliv, och Bode (som verkligen trampade i klaveret enastående ofta) förtjänar att ihågkommas för mer än de ovan nämnda ekivoka kupletterna. Strafflös är en bra, tragisk, komisk och intressant roman. Helhetsbetyg: 4, Mycket bra. Bibliotekstjänst</i></b><br/><br/>Johnny Bode är idag mest hågkommen för sina obscena visor, som fick ett osannolikt genomslag på det frigjorda och radikala sextiotalet i Sverige. Men han var mycket mer än bara en rolig tjockis som skrev snusk. I själva verket var han en av de mest firade låtskrivarna under svenskt 1900-tal och han uppträdde med alla de stora, från Hasse Ekman till Ulla Billquist. Han tjänade enorma summor som han raskt satte sprätt på, och för att kunna festa vidare ställde han till med fiffel och båg. Bode blev skandalernas man. <br/><br/>Men den verkliga skandalen var att han som tjugofyraåring spärrades in på sinnessjukhus ett helt oproportionerligt straff för några små penningbedrägerier.I åratal satt han inlåst, utan att få vård, och i rashygienens namn blev han tvångssteriliserad. Det är svårt att tänka sig ett värre övergrepp, och det i en tid som inte ligger så långtifrån vår. <br/><br/><b><i>Strafflös</i></b> är författarnas åttonde roman där de än engång gräver i ett gammalt och omtalat rättsfall. Mycket har skrivits om Johnny Bode. Men ingen har skrivit om de rättsövergrepp han utsattes för. Förrän nu. <br/><br/><b><i>De som menar att subversiva röster tystas i den svenska samtiden borde läsa den nya boken om Johnny Bode. Skånska Dagbladet</i></b> <br/><br/><b><i>Ebervall och Samuelson låter Bodes sorglöshet prägla berättelsen, men väjer inte för de mustiga detaljerna eller kriminella handlingarna i Bodes liv. Deras blick är empatisk och tar fasta på de rättsövergrepp han utsattes för. Bakvägen skildrar de en mörk del av Sveriges historia, där alla skulle rätta in sig i ledet. Boken är välskriven och följer i stort sett verkliga händelser. Johnny Bode framställs i "Strafflös" som ett stort barn, ett musikaliskt geni utan förmåga att långsiktigt förvalta sin talang. Den absurda humorn saknas inte, men det är faktiskt både fint och uppfriskande med ett perspektiv där hans historia berättas utan att det lurar ett gapflabb runt hörnet. Falu-Kuriren</i></b> <br/><br/><b><i>Jag har läst och uppskattat Lena Ebervalls och Per E Samuelsons tidigare romaner om bland andra Olle Möller (var han verkligen en mördare?), Gustaf V:s påstådde älskare Kurt Haijby och bombmannen Lars Tingström men hmhm vet om inte den gripande berättelsen om svindlaren, rucklaren och artisten Johnny Bode är den som gripit mig mest. Dast Magazine</i></b>

"Här finns flera oväntade överraskningar, twister och snabba vändningar som gör denna kriminalroman till en spännande bladvändare med högt tempo." BTJ<br/><br/>Regnet piskar, höstens första storm är på väg in över Kosteröarna och en död kropp ligger på strandremsan vid bryggan. Huvudet är vridet i en onaturlig vinkel och runt halsen hänger ett rep. Polisinspektör Vega Varg tvingar sig att se närmare på den döde, trots att hon allra helst vill titta bort. Det är lintotten Fredde som lekte med hennes barn och som hon sett växa upp. Vad hände? Vem tyckte att han förtjänade att dö?<br/><br/>Senare samma dag försvinner den norska kvinna som upptäckte kroppen. Eftersom hon är känd i skvallerpressen och gift med en politiker dras norsk polis in, och Vegas bäste vän, brottsutredaren, Leopold Posse, anländer från Oslo till Koster.<br/><br/>Ledtrådarna spretar, vittnen vägrar avslöja vad de vet och Vega och Leopold famlar i blindo. När ännu ett mord sker står de handfallna. Vad handlar det här om egentligen?<br/><br/>"Den femte dagen" är den första fristående delen i serien Kostermorden.

Klass 7A ger sig iväg på en skolresa med sina två lärare. De ska bo i huset Pemba som ligger en bit utanför Visby på Gotland. Men väl framme i huset börjar det hända mystiska saker och lilla Vanessa blir sjösjuk när hon skall sova. Huset verkar leva. Vad är det för märkligt samband mellan 7A och passagerarna på det förlista skeppet Pemba från 1923? <br/>Det förflutna kräver sin rätt...

I Återträffen bjuder Anna Odell in till en nervig klassåterträff. 20 år har gått sedan eleverna i klass 9 c slutade grundskolan och gick skilda vägar och nu ska de ses igen. Men feststämningen kommer av sig när konflikter kommer upp till ytan och gamla sanningar ifrågasätts.<br/><br/>Anna Odell fick stor uppmärksamhet för sitt examensarbete på Konstfack; Okänd kvinna 2009-349701. Hon har sedan dess varit en tongivande röst på den svenska konstscenen. Tidigare 2013 invigdes en separatutställning med Anna Odell på länsmuseet Jämtli i Östersund.