Svenska

När Jaana Hellström blir gravid med tvillingar ställs allt på ända. <br/> Graviditeten visar sig vara en högriskgraviditet där flickorna drabbas av det allvarliga tillståndet tvillingtransfusionssyndrom. <br/> Efter en dramatisk tid föds döttrarna Tova och Alice. Men glädjen blandas snabbt med en smygande oro. <br/> Alice visar tidigt tecken på att något inte stämmer och efter en envis kamp från föräldrarna visar en magnetröntgen slutligen det otänkbara: Alice har drabbats av uttalade, permanenta hjärnskador. <br/> Tolv år av lånad tid sammanfattar tolv år av en omvälvande verklighet. Berättelsen är uppbyggd i en kronologisk ordning från 2011 till 2024. Ingenting är tillagt eller förstärkt. <br/> Genom faktiska journalanteckningar, officiella myndighetsbeslut och privata dagböcker skildras livet med ett barn med omfattande behov. <br/> Här blottas trögheten i beslut och hur ett barn hamnar som en bricka i ett myndighetsspel.

Svenskarna älskar verkligen julen. Vi äter en massa konstigt julgodis och avnjuter många rätter som bara lagas till jul. Men var kommer allt egentligen ifrån? Ibland sägs det att julen är uråldrig och hednisk. Stämmer det? Har du någon gång undrat varför det heter julklapp, eller varför vi firar Lucia och vem hon var? Eller anledningen till att många ställer in en julgran hemma? I den rikt illustrerade <i>Julkalender för nyfikna</i> får du svaren! Kunnigt och engagerat berättar Arne Norlin om nya och gamla julseder. Boken har 25 lagom långa kapitel och kan läsas som en julkalender. <br/><br/>ARNE NORLIN är kanske mest känd för sina uppskattade barn- och ungdomsböcker, men han har också skrivit en rad rosade fackböcker för vuxna.

Kvinnor som förändrat Sverige presenterar de kvinnor som bidragit till att Sverige idag är ett förhållandevis jämställt välfärdsland. I boken porträtterats Anna Lindh, Mona Sahlin och Margot Wallström. Men också fackliga ledare och kvinnor verksamma idag. Boken är också en exposé över det socialdemokratiska kvinnoförbundets historia.

<strong>Om Varför lära?</strong><br/><em>Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider</em> är en bok om kunskap, kritiskt tänkande, kreativitet, demokrati och frihet i en framtid dominerad av artificiell intelligens. Med levande exempel och tvärvetenskapligt djup vill boken väcka debatt, inspirera till handling och eftertänksamhet.<br/><br/>En fråga som många ställer sig, när AI inte bara söker information utan även analyserar den, skriver texter och fattar beslut, är: Varför ska vi överhuvudtaget lära oss något?<br/><br/>Boken är ett djärvt, lättillgängligt och djupt relevant manifest som väver samman neurovetenskap, psykologi och filosofi till en övertygande berättelse om mänsklig intelligens. Genom sex centrala skäl till att fortsätta lära och vässa vårt tänkande bygger författarna ett hoppfullt och kraftfullt argument för den mänskliga kunskapens bestående värde.<br/><br/><strong>Sagt om boken</strong>:<br/>"De (författarna) går igenom skilda, väsentliga aspekter ifråga om kunskapens roll för oss människor. Inte minst för vårt mentala välbefinnande! Om vi vill kunna tänka och vara lyckliga, behöver vi lära. [...] Ibland kanske det känns som att vi är på väg mot en dystopi, men Klingberg och Wikforss ger oss en motvikt. De argumenterar för och motiverar oss till att själva fungera som en bromsmedicin i en värld av intellektuell försämring. Det gör boken väl värd att läsa!"<br/><strong>Linus Björk, BTJ-häftet nr 5, 2026</strong>

De senaste tjugo åren har hundratusentals arbetarväljare lämnat Socialdemokraterna för Sverigedemokraterna. I valen 2018 och 2022 gick det enskilt största väljarflödet från S till SD. Vad beror det på - och vad betyder det för den svenska socialdemokratins framtid? <br/><br/>När man verkligen lyssnar på vad de som gjort partibytet själva har att säga framträder en annan bild än den som, liksom det mesta i vår tid, ensidigt fokuserar på invandringsfrågan. <br/><br/>Karla Backlund och Stefan Sjöberg har intervjuat ett antal aktiva sverigedemokrater med arbetarbakgrund som tidigare varit socialdemokrater. Visst är invandringen ett närvarande tema i intervjuerna, men sällan ett isolerat sådant. Den kopplas till välfärdens försvagning, arbetslösheten och känslan av att samhällsgemenskapen har gått förlorad. <br/><br/>Missnöjet med invandringen flätas samman med en djupare kritik av samhällsutvecklingen och socialdemokratin. S upplevs ha övergett arbetarna och folkhemstanken för att i stället bli ett parti för medelklassen och eliten. <br/><br/>I skärningspunkten mellan personliga erfarenheter och breda samhällsförändringar visar författarna vad som står på spel när en folkrörelse tappar sin bas. För att åter bli den drivande och samlande kraften i svensk politik måste socialdemokratin formulera ett nytt framåtsyftande samhällsprojekt för frihet, jämlikhet och gemenskap. <br/><br/>Svenska Byggnadsarbetareförbundets ordförande Kim Söderström har bidragit med ett förord till boken som också är försedd med en studiehandledning för dem som vill läsa tillsammans i grupp. <br/><br/>Karla Backlund har en kandidatexamen i statsvetenskap och arbetar för Socialdemokraterna på kommunal nivå. <br/><br/>Stefan Sjöberg är doktor i sociologi och professor i socialt arbete och har tidigare medverkat i Katalys projekt och bok <i>Klass i Sverige</i> (2021) samt skrivit Katalysrapporten <i>Alla får det inte bättre</i> tillsammans med Markus Kallifatides (2023).

Under 1900-talet blev Sverige världens jämlikaste land. Inkomstfördelningen var jämn, klassresorna många och det politiska deltagandet stort och relativt jämnt fördelat i befolkningen. Sverige var ett föregångsland som debatterades över hela världen som en förebild eller ett skräckexempel. Men hur kom det sig att just Sverige blev så jämlikt? <br/><br/>Akademiker, debattörer och politiker över hela den politiska skalan har velat se den svenska jämlikheten som ett nationellt särdrag med djupa rötter i det gamla bonde­samhället. Men så hände något. När Sverige nu i rasande fart sedan 1980-talet går mot ökad ojämlikhet och halkar efter jämförbara länder kan det vara dags att fråga sig: Stämmer den här bilden? <br/><br/>I <i>Världens jämlikaste land?</i> ger ekonomi-historikern Erik Bengtsson en annan bild av Sveriges utveckling sedan 1700-talet och landets ekonomiska, sociala och politiska särdrag. Fram träder ett ovanligt ojämlikt land där överheten längre än i jämförbara länder stod emot folkets krav på förändring. 1900-talets jämlikhet och stora uppslutning bakom välfärdsstaten skapades istället av en bred koalition mellan de folkrörelser som växte fram från 1870-talet och framåt i opposition till ojämlikhetens konservativa försvarare. Samhället de skapade var någonting nytt och ett tydligt brott med det gamla Sverige. <br/><br/>Erik Bengtsson är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hans forskning är inriktad på politisk historia och fördelningen av förmögenheter och inkomster i Sverige från 1600-talet och framåt.

Till hundraårsminnet av Barbro Alvings födelse utges två böcker. Dels <i>Bang om Bang</i>, i vilken dottern Ruffa samlat och kommenterat texter, där Bang berättar öppenhjärtigt om sig själv i det privata och i yrket. Dels denna volym, som rymmer ett urval av Bangs bästa reportage, kåserier och betraktelser.<br/><br/>Här finns hennes legendariska rapporter från Berlinolympiaden, skakande frontreportage från inbördeskrigets Spanien, finska vinterkriget och det ockuperade Norge. Reportagen från VM-matchen Ingo-Floyd och rättegången mot Adolf Eichmann är ännu ett par höjdpunkter i hennes journalistiska gärning.<br/><br/>Genom åren skrev Barbro Alving under signaturen "Käringen mot strömmen" en stor mängd kåserier. Här finner vi ett urval med en något allvarligare underton. De var tänkta för en radioserie, som inte blev av. Barbro Alving drabbades 1982 av afasi.<br/><br/>Boken avslutas med en avdelning omisskännliga betraktelser kring allehanda livsfrågor. Här finner vi bland annat "Tankar på en lantkyrkogård", "Att skriva nuets historia" samt radions sommarprogram från 1981.<br/><br/>Inledning: Ruffa Alving.