ACT

Den svensktyska supergruppen med Nils Landgren, Michael Wollny, Lars Danielsson och Wolfgang Haffner släpper uppföljaren "4 Wheel Drive II", där kvartetten fortsätter att servera sin sköna mix av jazz- och poplåtar.

Joel Lyssarides nya album är resultatet av en process som sträcker sig över mer än fyra år - en intensiv resa av självreflektion. "Den viktigaste förändringen jämfört med tidigare inspelningar var att jag medvetet pressade mig bortom mina gränser, samtidigt som jag tillät mig själv att släppa taget och sluta sträva efter perfektion. I slutändan är det ofta just det ofullkomliga som gör vår konst mänsklig och intressant."<br/><br/>Släpps både som CD/LP och himmelsblå vinyl!<br/><br/>LIRA GILLAR & månadens bästa jazzskiva i DN!<br/>"Melodierna är vackra, samspelet är dynamiskt, pianospelet i världsklass och helheten är overkligt oklanderlig. Att Lyssarides skulle kunna bli bättre än så här känns nästan osannolikt, men troligtvis kommer det att hända."<br/>(Po Tidholm, DN)

Jeanette Köhn, sopran<br/>Nils Landgren, trombon<br/>Johan Norberg, gitarr<br/>Jonas Knutsson, baryton- & sopransaxofon<br/>Eva Kruse, bas<br/>Radiokören / Gustaf Sjökvist <br/><br/>Den klassiska musiken har genomgått många förvandlingar och står idag med en enorm variation av klanger och orkesterbesättningar. <br/>Utvecklingen pågår fortfarande med många intressanta nutida tonsättare som utvecklar genren vidare. Under populärmusikens historia har många försökt att arrangera om kända klassiska verk för både synthesizers och jazzorkestrar med varierat resultat. Det är en paradox att man måste närma sig musiken med stor respekt men samtidigt vara respektlös för att kunna skapa ett intressant möte mellan ny och gammal musik. När trombonisten och sångaren Nils Landgren fick frågan: "Kan man spela Bach med en ny vinkel" av arrangören för Bachfestivalen i Leipzig slog tanken rot. Tänk om man kunde skapa en ensemble och ett möte där improvisationen underställer sig barockens rytmik, utan att förändra den grundläggande harmoniken? <br/><br/>Idén var inte att "jazza till det" men att låta improviserandet återknyta med barocken som ett naturligt element. Och så var det faktiskt på 1600-talet när många musiker var skickliga improvisatörer. En klassiskt skolad sopran behövdes i gruppen som stadigt centrum med en musikalisk koppling till traditionen. Valet föll på Jeanette Köhn som är det melodiska navet kring vilket ensemblen kan röra sig med relativ frihet. Jeanette är en av Sveriges mest mångsidiga sångerskor och sedan länge en väletablerad konsert- och operasångerska med internationella engagemang. Hennes naturliga klang och exakta "tajming" passar barockens ofta metriska rytmik och med sin erfarenhet av populärmusik kan hon utan ansträngning anpassa sig till musikernas improviserande. Jeanette gjorde ett första förslag till repertoar och insåg snart vikten av att bredda urvalet till fler barockkompositörer än Bach. För att utveckla idén kring projektet ringde Nils sin gamle vän, gitarristen Johan Norberg. "Jag visste att han skulle komma på ett sätt att arrangera musiken och eftersom han också är en skicklig studiotekniker och producent kunde han dessutom överblicka hur projektet skulle genomföras" berättar Landgren. Johan tyckte spontant att hans medmusiker i duon "Norrland", saxofonisten Jonas Knutsson skulle passa perfekt i sammanhanget med sin kombination av att vara både jazz- och folkmusiker. Basisten Eva Kruse som samarbetat med både Landgren, Köhn, Norberg och Knutsson i tidigare projekt var ett självklart val för att göra kvintetten komplett. Eva är en av tysklands ledande kontrabasister och medlem i trion [em] men har också en gedigen bakgrund inom den klassiska musiken. Ensemblen träffades och började repetera inför det första framträdandet som gick av stapeln i Leipzig sommaren 2007. Man ställdes inför knepiga men roliga utmaningar: <br/><br/>Kan man byta tonart på klassiska verk? Får man?<br/>Hur transkriberar man cembalo till barytonsaxofon och trombon? Och, hur ska man gå till väga för att spela "Jesu bleibet meine freude" på stålsträngad gitarr med öppen bluesstämning. Det blev något av en tålamodsprövande arkeologisk utgrävning. Musikerna visste att det fanns något fantastiskt därinne, men att man måste vara försiktig för att inte skapa utslätade versioner av originalen. Under arbetets gång fann man något som underlättade; en överraskande likhet mellan den svenska folkmusikens och barockens frasering. <br/><br/>Första konserten gav mersmak och man bestämde sig för att försöka spela in musiken på skiva så snart det fanns möjlighet. Men det var inte förrän 2010 som konkreta planer började ta form. Under arbetsnamnet "New Eyes on Bach" tog man kontakt med Radiokören och föreslog en gemensam konsert. Dirigenten Gustaf Sjökvist, en välkänd musikprofil i Sverige med en unik bredd i genrekännedom föreföll som det självklara valet att leda den här typen av konsert. Efter två utsålda hus på Radiokörens hemmascen, Sveriges Radios "Berwaldhallen", sa man gemensamt "det här måste vi göra om!". Så, efter lite planering och titt i kalendrar lyckades man boka in en vecka i februari 2012 för skivinspelning. Eftersom fler kompositörer än Bach finns i repertoaren bytte man ut "Bach" mot "Baroque" i gruppens namn och nu finns skivan här: Jeanette Köhn & Swedish Radio Choir "New Eyes on Baroque".

Basisten, cellisten och kompositören Lars Danielsson tillsammans med två andra jazzstjärnor: finska trumpetaren Verneri Pohjola och brittiska gitarristen John Parricelli. Musiken fångar den unika atmosfären från inspelningsmiljöns lugn, skönhet och intimitet på slottet Château Palmer i Bordeaux, Frankrike.

Tolstoy Viktoria: Stealing moments [Vinyl LP]

Magnus Öström anses vara en av sin generations stilbildande trumslagare. Hans 15 år i triosamarbetet med Esbjörn Svensson och Dan Berglund i ett av världens mest framgångsrika band -E.S.T. - har satt oförglömliga spår på den musikaliska kartan. <br/><br/>Hans första solo-album, "The Thread of Life", blev nominerad till en svensk Grammis. Dessutom vann han "Echo Jazz Award - Best International Drummer" (Tysklands motsvarighet till Svenska Grammis). BBC Radio 3 utryckte det så här: " Vilket extremt vackert och tilltalande album det här är. Perfekt spel, kompositionerna är sannerligen inspirerande och arrangemangen är magiska". <br/><br/>På uppföljaren Searching for Jupiter har Öström med sig ett starkt och tight band som består av gitarristen Andreas Hourdakis, basisten Thobias Gabrielson och pianisten Daniel Karlsson. <br/><br/>De har sakta mejslat fram ett starkt och övertygande jazz/rock- och progressivt rocksound - The Moon (And The Air It Moves) tex påminner om Pink Floyd inte bara till namnet och där finns ny spirande optimism. Nu är det melodierna som åter spelar en viktig roll och albumet slutar i hoppets tecken med At The End Of Eternity.

"e.s.t. Live in London" markerar tioårsdagen av Esbjörn Svenssons tragiska och allt för tidiga bortgång, 14 juni 2008. Det är det första albumet som ACT släpper med e.s.t. sedan dödsfallet. Under de tio år som gått har det blivit allt tydligare vilket otroligt viktigt avtryck trion med Esbjön Digipack.<br/><br/>Svensson, Dan Berglund och Magnus Öström på den internationella jazzscenen.<br/>Inspelningen är gjord inför ett fullsatt Barbican Centre, då trion stod på toppen av sin karriär, både kommersiellt och musikaliskt. Året efter följde en världsturné med över 100 konserter i 24 länder, inför totalt drygt 200 000 människor i publiken. Samma år prydde de som första europeiska band någonsin det amerikanska musikmagasinet Downbeats förstasida.<br/> <br/>Efter konserten i Barbican Centre var Independents recensent Stuart Nicholson tydligt berörd av det han hade fått uppleva:<br/>Esbjörn Svensson is one of those rare musicians who dispenses the common touch without compromising his art. He avoids the usual jazz musician's stock-intrade of cramming as many notes as he can into the square inch, instead favouring innovative silences and a darkly intense lyricism that allows his emotional honesty to show through.<br/> <br/>EST renew the notion that the cutting edge of jazz need not involve volatile experimentation. At the head of a sense-sharpening breeze of change currently blowing through European jazz, Svensson [..] gave further evidence that the best European jazz is no longer a pale imitation of what is happening in the United States. Indeed, here was evidence that Europe is now moving ahead in creativity and originality.<br/> <br/>Det kan låta som en kliché, men genom sin musik kommer Esbjörn Svensson för alltid att finnas i våra hjärtan.