Ingmar Bergman

Advokat Fredrik Egerman är en kvinnojägare av stora mått men lever i ett platoniskt äktenskap med ungmön Anne. När hans gamla älskarinna, skådespelerskan Désirée, dyker upp på ett gästspel i den lilla staden, börjar svartsjukan jäsa. Nya älskare dyker upp på scenen, fruar och pigor kurtiseras till höger och vänster och Fredrik får det hett om öronen och utmanas på duell.

Marie är elev vid Operans balettskola och på den årliga avslutningen lägger hon märke till Henrik, som tydligen beundrar henne mycket. De träffas senare under sommarlovet i skärgården, blir förälskade i varandra och mycket lyckliga. Henrik dör emellertid plötsligt i en olycka.<br/><br/>Åren går och Marie blir prima ballerina. Dagen före en stor premiär får hon ett paket, som visar sig innehålla den dagbok som Henrik skrev under deras sommar tillsammans.

Tre sinsemellan olika kvinnor möts på en BB-avdelning i Ingmar Bergmans flerfaldigt prisbelönta drama.<br/><br/>Starkt drama om tre kvinnoöden på en BB-avdelning, med komplikationer kring förlossningar, illegala aborter och svårigheten att vara ogift mor. Tragik förenar dem i deras kamp för att hitta rätt i livet trots motgångar på både det psykiska och fysiska planet.<br/><br/>Nära livet hade en chockverkan på delar av publiken. På flera håll i landet svimmade åskådare, och ibland måste föreställningar avbrytas.<br/>I Cannes blev filmen trefaldigt prisbelönad: Ingmar Bergman för regi, Eva Dahlbeck, Bibi Andersson, Ingrid Thulin och Barbro Hiort af Ornäs delade på skådespelarpriset och Ulla Isaksson fick pris för bästa manus.<br/>Den enda musik som används i filmen är Du gamla, du fria, som hörs i en radio.<br/><br/>''Nära livet är Ingmar Bergmans bästa film. En av de bästa filmer som svensk film över huvud taget har åstadkommit. /./ Den är fri från alla schabloner, fri från glamour, fri från förljugenhetens skam."<br/>Carl Björkman, DN<br/><br/>''Åter har Ingmar Bergman gjort en utomordentlig film. Helt olik hans tidigare. /./ Nära livet är skenbart ytterligt enkel till formen, men så enkelt kan bara den filmare berätta, som suveränt behärskar de filmiska uttrycksmedlen, och vet hur litet det i själva verket behövs för att framkalla stark dramatisk spänning på vita duken, om det görs rätt.''<br/>Sign Robin Hood, StT <br/><br/>Längd: c:a 84 min<br/>Bild: Normalbild (1:1.37) Sv/v

Ingmar Bergmans klassiker!<br/><br/>Digerdöden härjar i Europa på 1300-talet. Riddaren Antonius Block och hans väpnare Jöns är på väg hem efter ett långt och mödosamt korståg till det heliga landet. En dagsritt från hemmet träffar riddaren på Döden, men lyckas förhandla sig till en livsfrist genom ett parti schack.<br/>Med döden ständigt i hälarna träffar Antonius på Jof och Maria och deras son Mikael som ingår i ett kringfarande gycklarsällskap. De bjuder honom på smultron och mjölk i en skogsbacke och Antonius får uppleva en stund av frid. Han beslutar sig för att rädda gycklarfamiljens liv genom att offra sitt eget..

På ytan verkar Elisabeth Vogler ha allt hon önskar sig; hon är en framgångsrik skådespelerska, lycklig i sitt äktenskap och mor till en son. Men efter en föreställning av "Elektra" har hon plötsligt upphört att tala. I övrigt helt frisk har hon valt att gå in i tystnaden. Hon svarar inte på frågor och tilltal, tystnaden är hennes mask. Tillsammans med en sköterska, syster Alma, bosätter hon sig i en isolerad stuga på en ö. De två kvinnorna kommer efterhand varandra närmare i olika situationer och det uppstår ett förtroligt förhållande dem emellan, så pass förtroligt att deras identiteter börjar glida mot och in i varandra.

Starkt, suggestivt triangeldrama mellan puckelryggig sjöman, hans far kaptenen och en sångerska.<br/><br/>Tidigt Bergmandrama där den puckelryggige styrmannen Johannes rivaliserar med sin far sjökaptenen om en vacker varietésångerskas gunst, ombord på en bärgningsbåt. Vi följer några människospillror på jakt efter kärlek och trygghet i en tillvaro där de står helt utanför.<br/><br/>Filmen bygger på en pjäs som uppfördes på Svenska teatern i Helsingfors 1946, och i Sverige på Folkets hus i Katrineholm 1947. Filmen visades i Cannes 1947 och fick ett hedersomnämnande av juryn.<br/><br/>''Filmens tendens ligger i de unga, tillbakahållna krafternas självhävdelse, i friska impulser och handlingar som övervinner stagnerat drömmeri och sjuklig ångestfixering.<br/>Filmen är berättad i oftast mörka och suggestiva bilder, där ljuset från havshorisonterna bryter in emellanåt.''<br/>Artur Lundkvist, BLM<br/><br/>''Pjäsen handlade om de ouppfyllda drömmarna. Människorna ombord på bärgningsfartyget var alla på väg till det lyckans och frihetens Indialand, som endast existerar i fantasin. Men i filmen har denna grundtanke kombinerats med ett revoltmotiv som visserligen också finns i pjäsen, men som här gjorts till det väsentliga på ett effektfullt och samtidigt typiskt Ingmar Bergmanskt sätt."<br/>Nils Beyer, MT<br/><br/>Längd: c:a 98 min<br/>Bild: Normalbild (1:1.37) Sv/v

Ett kapitel i Bergmans filmhistoria med Liv Ullman, Erland Josephson och Bibi Anderson i spetsen.<br/><br/>Johan och Marianne är gifta sedan 10 år och har två döttrar. Han är docent i psykoteknik och hon är advokat i familjerätt med skilsmässor som specialitet. Tillsammans lever de ett högborgerligt och ombonat - men ganska kärlekslöst liv.<br/><br/>Deras vänner ser dem som det idealiska paret men deras tillvaro är långt ifrån idealisk. Små, till synes obetydliga händelser bidrar till att föra Johan och Marianne allt längre från varandra. Den ena sprickan efter den andra blottas i den vackra fasaden och kvar finns bara den ständiga ensamheten.