Frankrike

Juni 1940. Frankrike kollapsar och skriver under vapenstilleståndet. Mitt i kaoset vägrar en man att ge upp. Ensam, mot alla odds, flyr den då okände generalen till London för att rädda det som återstår av friheten. Utan armé, utan stöd, utan hopp. Men med en irrationell övertygelse - Frankrike, hans Frankrike, har inte lagt ner vapnen. Charles de Gaulle tar den ultimata risken och försöker övertyga världen om att slaget om Frankrike varken är över eller förlorat.<br/><br/>De Gaulle: Motståndets pris är den första av två filmer om andra världskriget betraktat genom general Charles de Gaulle ögon.

Johnny är en späd, pojkaktig servitris som arbetar på en diner och längtar efter kärlek. Hon blir förälskad i den homosexuella sophämtaren Krassky, som attraheras av hennes pojkaktiga utseende. Redan ett okonventionellt förhållande kompliceras det ytterligare av deras oförmåga att fullborda det.<br/><br/>-<br/>Extramaterial: <br/>- Presentation av filmen av filmexperten Jérome Wybon (7 min, svensk text)<br/>- Samtal med Jane Birkin och Joe Dallesandro på Lincoln Center 2016 (28 min, svensk text)<br/>- Reportage från inspelningen (7 min, svensk text)<br/>- Original biotrailer<br/>- Njutafilms trailershow<br/><br/>-<br/>"Don't bother going to see my film, see Gainsbourg's. That is a work of art."<br/>- Francois Truffaut<br/><br/>"Gainsbourg, like Prince after him, came from music to filmmaking with a strong cinematic sense...he doesn't put a foot wrong. [The film is] genuinely, eccentrically Gainsbourgian."<br/>- Glenn Kenny, The New York Times<br/><br/>"Whereas the original Gainsbourg-Birkin song is full of breathy, orgasmic wordplay, Je T'Aime...the film is breathtakingly wordless at times, as Birkin's boyish, sexually desperate snack bar owner and Dallesandro's brutish gay garbage truck driver(!) navigate one of the most rocky and blackly humorous relationships in all of French cinema. It's intellectually explicit, beautifully offensive, full of summer, trash and ass - an absolute must-see."<br/>- Tillage Arts<br/><br/>"One crazy film and even after forty years, it retains the power to leave even the most jaded of moviegoers startled by the on-screen goings-on"<br/>- Peter Sobczynski, RogerEbert.com<br/><br/>"At once iconic and transgressive, Gainsbourg's queer-eyed view of Americana is trash of the most beautifully bleak kind."<br/>- Film4<br/><br/>"A true WTF?! experience. Now that you can find Je T'Aime, it is duly worth a look, at least for fans of bizarre cinematic curios."<br/>- 48Hills<br/><br/>"One of the most powerful and stripped down messages about the gay experience that the Western world would see for a couple decades. All three of the leads are fantastic and the sets, costumes and photography are as real as it gets. Check out this tasteless, and timeless, work of weapons grade angst and judge for yourself."<br/>- Ron Wilkinson, It's Just Movies<br/><br/>"It's another fitting example of what made Serge Gainsbourg such a unique and, yes, controversial talent."<br/>- Lee Jutton, Film Inquiry

Denna box innehåller följande filmer:<br/><br/>- Konkurrens till döds<br/>- Gracias por su visita<br/>- Elementarpartiklarna<br/>- Kidnappningen av Michel Houellebecq<br/>- Near death experience<br/>- Refug<br/><br/>Konkurrens till döds (1999):<br/>En desillusionerad skildring av den ökande konkurrens människor utsätts för - en tävlan som inte bara gäller framgång i termer av ekonomi eller karriär utan som i hög grad handlar om att lyckas sexuellt. Huvudpersonen är datatekniker, men föga övertygad om teknikens nytta. Han spelar sin roll i organisationen, iakttar och beskriver maktspelet i sammanträdesrummen och banaliteterna vid kaffeautomaterna. Tillsammans med en kollega, Tisserand, skickas han runt till företag i landsorten för att installera ny programvara. Under resan studerar han Tisserands fåfänga försök att vinna kärlek och sexuell framgång. Han bevittnar kollegans förnedring och finner sig slutligen tvungen att krossa hans sista illusioner.<br/><br/>Gracias por su visita (2005):<br/>Långfilmsintervju av Michel Houellebecq i regi av Céline Hecquet, intervju av Sylvain Bourmeau.<br/><br/>Elementarpartiklarna (2006):<br/>Sexuell frustration och självdestruktivitet förenar halvbröderna Michael och Bruno som båda präglats av relationen till sin frånvarande och frigjorda hippiemamma. Den inåtvände och vetenskapligt briljante Michael säger upp sig från ett prestigefyllt jobb för att återuppta sin genforskning men klarar inte av känslomässiga eller fysiska relationer. Ett möte med ungdomskärleken Annabelle knuffar honom dock tillbaka till människornas sfär. Litteraturläraren Bruno brottas med hämningslösa sexuella fantasier som han försöker omsätta i verkligheten samtidigt som han skriver raspolitiska pamfletter.<br/><br/>Refug (2008):<br/>Efter många år i avskildhet möter Daniel upp sin far, som är ledare av en sekt på Lanzarote. Genom att rekrytera en välkänd vetenskapsman hoppas de kunna skapa en ny människoras som kan överleva den existerande. Tjugofem generationer senare är Daniel den enda levande människan kvar på jorden, efter att ha överlevt alla de katastrofer som förintat mänskligheten. Men hans liv är på väg att ta en ny vändning efter att ett antal mystiska meddelanden på hans dator visar att han inte är ensam kvar på jorden trots allt...<br/><br/>Kidnappningen av Michel Houellebecq (2014):<br/>I september 2011 försvann den kritikerhyllade och kontroversielle franske författaren Michel Houellebecq mystiskt mitt under den pågående turnén för nya boken 'The Map and the Territory'. Rykten började sprida sig att det var al-Qaida eller kanske till och med utomjordingar som låg bakom försvinnandet, och många av författarens motståndare uttryckte till och med viss lättnad att han var borta.<br/><br/>Near Death Experience (2015):<br/>Paul är anställd på ett callcenter och på väg att bli helt utbränd. Så fredagen den 13e bestämmer han sig för att det nog är dags att ta tag i det hela, det vill säga att ta sitt liv. Han ger sig av på en lång vandring i bergen för att tänka igenom livet och sitt beslut. En berättelse om livet, döden, förtvivlan, hopp, vårt moderna samhälles tristess och den bottenlösa avgrund som kan te sig svåröverskådlig för många människor. Europas mest kontroversielle författare, och nyligen även skådespelare, Michel Houellebecqspelar huvudrollen som den livströtte Paul, i regi av duon Benoît Delépine och Gustave Kervern (Den siste mammuten, Not Dead) som även har varsin biroll i filmen

Den dramatiska debuten Boy Meets Girl (1986) gjorde Leos Carax - då bara 23 år - till fransk films stora stjärna. Tillsammans med bland andra Luc Besson och Jean-Jacques Beineix tillhörde han den 80-talsvåg av unga filmskapare som kom att kallas Cinema du look, de gjorde visuellt starka filmer, fyllda med blandade referenser från både fin- och fulkultur. <br/><br/>De tre titlarna i boxen är:<br/><br/>Ont blod<br/>Leos Carax kanske största ögonblick är film noir och science fiction i en lika påhittig som vässad blandning. En dödlig sjukdom sveper över landet. Smittan sprids genom att ha sex utan att blanda in känslor och offren är mestadels nyfikna ungdomar. Det finns ett botemedel, men det är gömt långt nere i myndigheternas valv. Ett kriminellt gäng planerar dock att bryta sig in och stjäla det åtråvärda serumet. Det är nu huvudpersonen Alex kommer in i bilden.<br/><br/>Boy Meets Girl<br/>Leos Carax första långfilm är en effektiv kärlekshistoria kryddad med svart humor. Alex har precis blivit dumpad av sin flickvän. Samtidigt får Mireille sitt hjärta krossat i en annan del av staden. Att Alex och Mireilles vägar kommer att korsas är helt enkelt oundvikligt.<br/><br/>Pola X<br/>Nyheten att han har en okänd syster får Pierre att känna sig sviken och lurad av sina närmaste. Han tar sin motorcykel och ger sig iväg på en destruktiv resa för att upptäcka sanningen på egen hand . Leos Carax tar sig an Herman Melvilles roman och bjuder på en passionerad filmtripp med musik av Scott Walker.

Filmen Titane är en extatisk, färgstark, mörk och påträngande film där identiteter, blod och andra drivmedel flödar fritt och ymnigt. Här bultar hjärtan, motorer och musik i takt i en berättelse som garanterat inte lämnar någon oberörd.<br/><br/>Med sin andra långfilm blir Julia Ducournau den andra kvinnliga regissören någonsin att vinna Guldpalmen i Cannes. Ducournau tog festivalen med storm redan 2016 med debuten Raw.<br/><br/>Njutafilms är så oerhört glada och stolta över att Titane, ett projekt som vi trott på och stöttat sedan det befann sig i manusstadiet, tagit hem ett av världens mest prestigefyllda priser.<br/><br/>VINNARE GULDPALMEN 2021 - 74:e FESTIVAL DE CANNES<br/><br/>VINNARE PUBLIKPRISET 2021 - TORONTO INTL FILM FESTIVAL

Den livfulla tonåringen Marie lever ett till synes sorglös tillvaro i Paris. Med sina vänner Ahmed och Solange ägnar hon dagarna åt att begå småbrott. Genom list och sin oemotståndliga charm sätter Marie också dit gubbar som hon tycker beter sig grisigt. Men under den glada ytan bär Marie på ett trauma från barndomen. Maries mamma Élisa försökte kväva henne. Sedan tog mamman sitt eget liv. Marie håller sin frånvarande far som ansvarig för tragedin. En dag bestämmer hon sig för att söka upp honom och utkräva sin rättmätiga hämnd.<br/><br/>30-årsjubilerande Élisa är en flärdfull film med ett mörkt stråk. Vanessa Paradis är magnetisk i huvudrollen som den gatusmarta unga hämnaren Marie. Clotilde Coreau spelar Maries bästa vän Solange. En sprudlande rolltolkning som nominerades till César för både bästa kvinnliga biroll och bästa nykomling. I rollen som Maries alkoholiserade far ser vi en trumpen Gérard Depardieu. Regissören Jean Becker blev 2009 utnämnd till Commandeur de l'Ordre des Arts et des Lettres. Detta efter en lång karriär kantad av succéer som Sommaren vid Loire och Mina eftermiddagar med Margueritte. Dessutom kammade filmen hem en César för bästa musik. Élisa hämtade inspiration från en sång av Serge Gainsbourg och är också tillägnad honom.<br/><br/>Njutafilms har nu den stora glädjen att presentera Élisa i en nyrestaurerad utgåva.

Livet kan vara hårt. En dag får de två unga kvinnorna Manu och Nadine nog av hela djävla skiten. Tillsammans ger de sig ut på en destruktiv tripp kantad av brott, sex och våld. Ingen går säker för deras ofokuserade vrede. Det här är en resa som bara kan sluta på ett sätt.<br/><br/>Baise-moi är baserad på Virginie Despentes skandalomsusade roman från 1993. När den skulle filmatiseras tog Despentes hjälp av Coralie Trinh Thi för manus och regi. Bägge hade ett förflutet i porrbranschen. Det var också därifrån de rekryterade merparten av sina skådespelare. Med sin råa blandning av (osimulerat) sex och (simulerat) ultravåld var Baise-moi fokus för kontroverser redan innan premiären. Under det kvartssekel som gått har detta bidrag till millenniesskiftets franska nya extremvåg inte tappat något av sin förmåga att chockera och skaka om tittaren.