Samhälle & Politik

Det svenska samhället har genomgått dramatiska förändringar under 2010-talet och framåt. Samtidigt har medierna, snarare än att förutsättningslöst undersöka verkligheten, beledsagats av en opinionsbildning som har syftat till att få så många som möjligt att springa åt samma håll. I <i>Rikslikaren</i> fokuserar Johan Lundberg på en specifik medial aktör, Dagens Nyheter. I ett antal detaljstudier - av rapporteringen om Reva-projektet, Rom-registret, #jagdelar-kampanjen, no go-zoner, apatiska barn, islamistisk terrorism - undersöks konsekvenserna av det som ledningen för Dagens Nyheter själv benämnt som agendasättande journalistik.<br/><br/>Genom att följa de agendasättande ambitionerna bakåt i tiden, till Olof Lagercrantz dagar och tidningens positionering som organ för 1970-talets vänsterradikalism, finner författaren två konstanter i Dagens Nyheters opinionsbildning genom årtiondena: antipatin mot västvärlden och tendensen att dogmatiskt bita sig fast i ståndpunkter som i efterhand framstått som ohållbara.<br/><br/><b>Johan Lundberg</b> är litteraturhistoriker vid Stockholms universitet. Han är författare till <i>Ljusets fiender</i> (2013), <i>Det sista museet</i> (2016), <i>Europas skugga</i> (2017), <i>När postmodernismen kom till Sverige</i> (2020) och <i>Individens födelse </i>(2023).

När Jaana Hellström blir gravid med tvillingar ställs allt på ända. <br/> Graviditeten visar sig vara en högriskgraviditet där flickorna drabbas av det allvarliga tillståndet tvillingtransfusionssyndrom. <br/> Efter en dramatisk tid föds döttrarna Tova och Alice. Men glädjen blandas snabbt med en smygande oro. <br/> Alice visar tidigt tecken på att något inte stämmer och efter en envis kamp från föräldrarna visar en magnetröntgen slutligen det otänkbara: Alice har drabbats av uttalade, permanenta hjärnskador. <br/> Tolv år av lånad tid sammanfattar tolv år av en omvälvande verklighet. Berättelsen är uppbyggd i en kronologisk ordning från 2011 till 2024. Ingenting är tillagt eller förstärkt. <br/> Genom faktiska journalanteckningar, officiella myndighetsbeslut och privata dagböcker skildras livet med ett barn med omfattande behov. <br/> Här blottas trögheten i beslut och hur ett barn hamnar som en bricka i ett myndighetsspel.

Martin Jonols har tillhört vänstern i hela sitt liv. Nu gör han det inte längre. Vad hände? Hur går det till när en människa ändrar värderingar mitt i livet?

De senaste tjugo åren har hundratusentals arbetarväljare lämnat Socialdemokraterna för Sverigedemokraterna. I valen 2018 och 2022 gick det enskilt största väljarflödet från S till SD. Vad beror det på - och vad betyder det för den svenska socialdemokratins framtid? <br/><br/>När man verkligen lyssnar på vad de som gjort partibytet själva har att säga framträder en annan bild än den som, liksom det mesta i vår tid, ensidigt fokuserar på invandringsfrågan. <br/><br/>Karla Backlund och Stefan Sjöberg har intervjuat ett antal aktiva sverigedemokrater med arbetarbakgrund som tidigare varit socialdemokrater. Visst är invandringen ett närvarande tema i intervjuerna, men sällan ett isolerat sådant. Den kopplas till välfärdens försvagning, arbetslösheten och känslan av att samhällsgemenskapen har gått förlorad. <br/><br/>Missnöjet med invandringen flätas samman med en djupare kritik av samhällsutvecklingen och socialdemokratin. S upplevs ha övergett arbetarna och folkhemstanken för att i stället bli ett parti för medelklassen och eliten. <br/><br/>I skärningspunkten mellan personliga erfarenheter och breda samhällsförändringar visar författarna vad som står på spel när en folkrörelse tappar sin bas. För att åter bli den drivande och samlande kraften i svensk politik måste socialdemokratin formulera ett nytt framåtsyftande samhällsprojekt för frihet, jämlikhet och gemenskap. <br/><br/>Svenska Byggnadsarbetareförbundets ordförande Kim Söderström har bidragit med ett förord till boken som också är försedd med en studiehandledning för dem som vill läsa tillsammans i grupp. <br/><br/>Karla Backlund har en kandidatexamen i statsvetenskap och arbetar för Socialdemokraterna på kommunal nivå. <br/><br/>Stefan Sjöberg är doktor i sociologi och professor i socialt arbete och har tidigare medverkat i Katalys projekt och bok <i>Klass i Sverige</i> (2021) samt skrivit Katalysrapporten <i>Alla får det inte bättre</i> tillsammans med Markus Kallifatides (2023).

Den liberala världsordningen som växte fram efter andra världskriget - och expanderade efter det kalla kriget - håller på att nystas upp. Internationellt samarbete har fått ge vika för rivalitet och konflikt och globala normer har urholkats. Vad som händer härnäst kommer att definiera resten av århundradet och sökandet pågår efter ett nytt globalt ramverk - en maktbalans i den nya världsordningen.<br/><br/>I Maktens triangel argumenterar Finlands president Alexander Stubb för att ett nytt internationellt system håller på att ta form, drivet av tre stora krafter: det globala väst, det globala öst och det globala syd. I centrum står den eskalerande konkurrensen mellan USA och Kina. Med utgångspunkt i decennier av erfarenhet vid diplomatins frontlinjer uppmanar Stubb till en värdig utrikespolitik - och varnar samtidigt för att västvärlden kan komma att förlora sin plats i den värld det en gång byggde.

The dissolution of the Soviet Union in 1991 raised hopes that we were one step closer to the triumph of liberalism. Soon, many predicted, we would all be living in functional liberal democracies. Sustained economic growth would benefit all segments of society and war would be a relic of the past. A generation later, one can only ask: What happened? Nobel laureate Daron Acemoglu argues in this powerful book that liberal democracy flourished when it pursued its core promises of shared prosperity, democratic governance, and the free pursuit of knowledge. But liberalism, a philosophy built to challenge power, never fully adjusted to becoming the establishment. Nor was it able to deal with the economic and social disruptions that digital technologies wrought. Worse, in the postindustrial economy, liberalism turned its back on its core promises. As a segment of college-educated elites became politically dominant and separated from the rest of society, they sowed the seeds of widespread inequality while intensifying efforts to reshape mass culture and values. Acemoglu, using the wide interdisciplinary lens that has won him acclaim, documents the extraordinary, unparalleled progress that liberalism created, and recounts how liberal democratic institutions plunged themselves into crisis over the last several decades. Looking at rapid advances in technology, shifts in regulatory environments, global political history, and economics, Acemoglu lucidly lays out the successes and failures of our most important political system. And he envisions a new way forward, which he calls working-class liberalism: a philosophy that prioritizes shared prosperity, empowers communities, and accommodates a range of values and views.

Svenskarna älskar verkligen julen. Vi äter en massa konstigt julgodis och avnjuter många rätter som bara lagas till jul. Men var kommer allt egentligen ifrån? Ibland sägs det att julen är uråldrig och hednisk. Stämmer det? Har du någon gång undrat varför det heter julklapp, eller varför vi firar Lucia och vem hon var? Eller anledningen till att många ställer in en julgran hemma? I den rikt illustrerade <i>Julkalender för nyfikna</i> får du svaren! Kunnigt och engagerat berättar Arne Norlin om nya och gamla julseder. Boken har 25 lagom långa kapitel och kan läsas som en julkalender. <br/><br/>ARNE NORLIN är kanske mest känd för sina uppskattade barn- och ungdomsböcker, men han har också skrivit en rad rosade fackböcker för vuxna.