Böcker

<i>Tågdrömmar</i> (först publicerad 2002) är trots sitt korta format en närmast episk berättelse. Den beskriver den amerikanska västerns historia och landskap, de kärva skogsarbetarna och brobyggarna, och fångar även hur denna livsstil försvinner. I centrum står Robert Granier, en dag­lönare i början av 1900-talet. Det är i allt väsentligt en vanlig man som lever i ovanliga tider. Granier förlorar sin familj och försöker både minnas det som varit och förstå den nya värld som växer fram runtom honom. Genom hans liv skildras inte bara en människas personliga förluster utan också det sätt som USA omvandlas i stort. <i>Tågdrömmar</i> är ett litterärt mästerverk, en världsskildring i koncentrerad form.<br/><br/>Denis Johnson (1949-2017) var en amerikansk författare. Han debuterade nitton år gammal som poet och kom under sitt författarliv att skriva romaner, noveller och poesi. Därtill vann en rad priser.<br/><br/>Översättning av Enrique de Gregorio.

En Vacker Dag [Bok / Danskt band]

Det som skulle ha blivit en bok om den svenska deckaren blev istället en vindlande tankebok om estetik och skrivande. "Högt och lågt" är den bok av Stig Larsson efter avslutet som skönlitterär författare som mest påminner om stilen i hans klassiska böcker från det sena 90-talet. Med karakteristisk lätthet i tanken rör han sig obesvärat från Kant till Guillou och Beach Boys. Boken innehåller även en lista över de tio bästa svenska deckarna genom tiderna.

"Häromveckan kom uppdaterade nyutgåvor av två välkända böcker om länderna som geopolitiken och kulturen just nu roterar kring. Göran Rosenbergs "Friare kan ingen vara" och "Det förlorade landet" är personliga analyser av modernitetens två stora, idéburna nationsprojekt: USA och Israel, som just nu tycks rasa ihop framför våra ögon. De hör också på rent estetiska grunder till den svenska sakprosans mest betydelsefulla verk." - Viktor Malm, Expressen<br/><br/>I en personligt hållen essä skärskådar Göran Rosenberg vår civilisations största och mest genomgripande utopi: Det förlovade landet, Messiasriket, Sion, Israel. Det förlorade landet är på en gång en spännande idéhistorisk odyssé och en politisk självbiografi. Boken Augustprisnominerades 1996. Till denna utgåva har Göran Rosenberg även skrivit ett nytt förord. "Det förlorade landet" tar vid där "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" slutar. Bokens titel ger en fingervisning om var författarens egen resa så småningom slutar. Startar gör den i många och skilda utgångspunkter: I en trettonårig pojkes 'uppstigning' till och fostran i det tidiga sextiotalets Israel, 'vår tids Sparta'. I de tusenåriga bibliska och messianska drömmar som närt såväl judendomen som kristendomen. I den emanciperade judendomens, upplysningens, socialismens och nationalismens ideologiska häxkittel. I Förintelsens apokalyptiska skugga. I pionjärsionismens radikala teorier, glödande ansikten och dåliga samveten. I Palestinakonfliktens krig, fördrivningar och erövringar. I 68-vänsterns och palestinarörelsens upproriska och konspiratoriska miljöer. I den laddade skärningspunkten mellan det israeliska nittiotalets nymessianska aggressivitet och dess längtan efter fred och normalisering. "Rosenberg kartlägger dagens politiska polarisering, en kluvenhet som funnits från början. Han gör en omutlig, komplex, klar och gastkramande analys." Ur Augustprisjuryns motivering

»I det museum som litteraturhistorien utgör har Virginia Woolf verkligen fått sig inrättat <i>ett eget rum</i> Joyce får nöja sig med att dela rum med T. S. Eliot.« | BERNUR<br/><br/><i>»En kvinna måste ha pengar och eget rum, om hon skall kunna skriva romaner.«</i><br/><br/>Det revolutionerande med den var tilltalet: <i>Ett eget rum</i> [1929] är skriven av en kvinna för kvinnor. Manliga läsare tvingas läsa med kvinnors ögon, i en invertering av den traditionella manliga blicken.<br/>Virginia Woolf blandade historia med berättelse och memoar, i ett satiriskt »Oxbridge«, till en bok som kom att bli en av de mest banbrytande någonsin om kvinnans roll.<br/>Denna utgåva av <i>Ett eget rum</i> innehåller även essäerna »Att inte kunna grekiska« och »Hur skall man läsa en bok?«. I översättning av Jane Lundblad.<br/><br/>VIRGINIA WOOLF [1882 -1941] föddes i London. Med romaner som <i>Jakobs rum</i> [1922], <i>Mrs Dalloway</i> [1925], <i>Mot fyren</i> [1927] och <i>Orlando</i> [1928] blev hon en av modernismens förgrundsgestalter och räknas i dag till 1900-talets viktigaste engelskspråkiga författare. Som tänkare, med essäer som <i>Ett eget rum</i> [1929], har Woolf påverkat kvinnorörelsen i många länder.

Vad är det Jenny Diski inte vet om djur? Det vet hon inte riktigt. En sak vet hon dock: vårt förhållande och vår attityd till djur är det värt att titta lite närmare på. I den här underhållande boken visar Jenny Diski med eftertryck varför. Med avstamp i sina egna gosedjur, djuren i sagovärlden, djur hon levt med och djur hon varit rädd för, tar hon med läsaren på en odyssé. Roligt, känsligt och intelligent. Underhållande läsning om vad det innebär att vara djur och människa. Jenny Diski är en välkänd litterär journalist och har med sina böcker om inre och yttre resor fått en trogen läsekrets.

<i>Till det omöjligas konst</i> rymmer åtta essäer om litteraturens och konstens relation till det som inte låter sig fångas i en språklig eller konstnärlig framställning. <br/><br/>Carin Franzén rör sig över ett vitt fält av estetiska, filosofiska frågor, från Dante till Jelinek. På olika vis handlar texterna om den långa väg som gör konsten och litteraturen till något mer än konsumtion.<br/><br/>Carin Franzén är docent i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet. Hon har bland annat givit ut <i>Att översätta känslan: En studie i Julia Kristevas psykoanalytiska poetik</i> och <i>För en litteraturens etik: En studie i Birgitta Trotzigs och Katarina Frostensons författarskap</i>.